Greg Pellechi dyker djupare in i Ankdammen och granskar de myndigheter som  har hand om integration i Finland.

Hur utlänningar ska integreras i samhället är en omtalat fråga inte bara i Finland, utan i vilket land som helst som försöker välkomna nykomlingar. I den här podden fokuserar jag ändå på integration på svenska i Finland och i det här avsnittet diskuterar jag offentliga integrationsåtgärder i Finland.

Oberoende språk, så berörs alla integrationskurser i Finland av samma lagstiftning och styrs av de samma statliga myndigheterna. Och det är just dessa jag gav mig in på att förstå i detta avsnitt, för att få en insikt på hur byråkratin jag själv och många andra hamnar jobba med är sammansatt.

Det var inte lätt. Med tre olika ministerier och talrika myndigheter som håller på med integration kan det kännas som en enda röra för dem som jobbar inom sektorn. För många invandrare kan det dock visa sig ganska enkelt – de flesta behöver endast ha och göra med med TE-byrån. Å andra sidan kan kan kvaliteten på servicen vid byrån variera, i och med att att byråerna runt landet drivs på kommunal nivå.

Städer är attraktiva bosättningsplaster för invandrare i och med att Finland är glest befolkat och det finns större arbetsmarknader, mera möjligheter att träffa jämlika, och även mera variation i integrationskurser på urbana områden. På landsbygden har man inte samma möjligheter att erbjuda integrationskurser som svarar allas behov, vilket även leder till att läraren och hens tid delas på många elever med olika behov och färdigheter.

Men inte heller i städerna finns det någon garanti för att man ska kunna lära sig svenska. I tvåspråkiga Helsingfors har integrationskurser på svenska ordnas endast sedan år 2012, och i Åbo börjar dessa först 2017. I städer med starkare svenskspråkig identitet, som Mariehamn på Åland och Vasa i Österbotten, finns det å andra sidan ett stort utbud på kurser i svenska på olika nivåer.

Ändå känns det som om integration på finska tillsvidare varit normen. Det är synd, för Finland är ett tvåspråkigt land och invandrare borde ges chansen att välja vilket språk de vill lära sig. Dessutom så verkar det som om finlandssvenska kretsar gärna skulle välkomna fler invandrare. Den goda nyheten är ändå att situationen håller på att förbättras, om än långsamt.

Men mera om det i framtida avsnitt. Nästa avsnitt av Ankdammen kommer att handla om innehållet på integrationskurser och riktar sig till  invandrare som funderar på om de borde gå en kurs på svenska eller finska. I dagens avsnitt hörde vi  Tobias Pötzsch, Pasi Saukkonen, Johanna Fogelström, Ida Schaumann och Anita Sahlström.

img_3029

Gregory Pellechi dives further into the Duck Pond to examine the public institutions involved in integration in Finland.

There is much to be discussed about integration, not just in Finland but in any country which attempts to welcome newcomers to the fold. For the moment though this podcast is confined to Finland with a focus on Swedish-language integration.

Regardless of language, integration courses in Finland are all affected by the same legislation and the same government entities. It’s these that I looked into more in this episode, as I wanted to try and understand the structure of the bureaucracy that I have to deal with.

And it’s not easy. With three ministries and numerous agencies, it can seem a mess for those working on the issue of integration. For many immigrants but not all, it should be relatively simple. They only have to interface with the unemployment office, TE-byrå. The unemployment office being a municipal-level implementation organization means the service quality can vary.

Cities are all the more attractive for immigrants due to the country’s low population density and thus larger job markets, more opportunities for interaction with their peers, and a greater variety of integration classes in urban areas. Rural locations lack the ability to provide integration courses suited to everyone’s needs, resulting in students sharing time and a teacher with others who may learn at a different pace.

But cities aren’t a guarantee for Swedish classes as not all areas have a history of Swedish integration. For example, bilingual Helsinki has only had such courses since 2012, and Turku will only start them in 2017. On the other hand, in cities with a stronger Swedish language presence, such as Mariehamn in Åland or Vasa in Ostrobothnia, the plethora of Swedish integration courses means immigrants can find a course appropriate to their level and speed.

Still, it seems integration in Finnish has to date been norm. This is a shame, as Finland is a bilingual country and immigrants should be given the opportunity to choose which language they prefer to learn. Certainly it seems that the Swedish-speaking community would welcome more immigrants in its midst. The good news however is that the situation is improving, if slowly.

But more on that in future episodes. The next episode of the Duck Pond will be about the integration course specifics for those immigrants wondering if they should choose Finnish or Swedish. Today’s episode included Tobias Pötzsch, Pasi Saukkonen, Johanna Fogelström, Ida Schaumann and Anita Sahlström.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *