Social- och hälsovård 1.3.2018

”Det bör gå att ordna fungerande vårdkedjor på svenska i Nyland”

– Vi är tillräckligt många svenskspråkiga i Nyland. Det ska inte vara omöjligt att få till stånd fungerande vårdkedjor på svenska, säger Christina Gestrin som idag inleder sitt jobb på Nylands förbund.

Fram till årsskiftet ska Christina Gestrin jobba vid Nylands förbund under projektet Nyland 2019 med att planera den svenska servicen i de pågående reformerna. Till arbetsuppgifterna hör att tillsammans med projektledarna bereda förslag och planer på hur man ska försäkra att båda inhemska språkgrupperna på jämlika grunder erbjuds kundinriktad service av god kvalitet.

– Det känns som ett jätteintressant, men också svårt uppdrag. Samtidigt ser jag att här finns möjligheter att skapa strukturer som fungerar bättre än de vi har idag, säger Gestrin.

Om man ser till lagstiftningen är situationen enligt Gestrin god. Både grundlagen och språklagen slår fast att invånarna har rätt till service på sitt modersmål. Dessvärre fungerar praktiken sällan lika bra som teorin.

– Som lokalpolitiker i Esbo vet jag att det är en ständig kamp att få den svenska servicen att fungera i vardagen. Det kan vara svenska servicenummer som inte fungerar eller att det helt enkelt saknas personal i de svenskspråkiga teamen.

En av Gestrins uppgifter handlar just om hur man ska trygga att det finns tillräckligt många svenskspråkiga anställda i det kommande landskapet.

– I och med reformen överförs runt 60 000 anställda i kommunerna till landskapet Nyland. Jag är övertygad om att det bland dessa finns många som har goda språkkunskaper i svenska. Här gäller det att se till att personalen och invånarnas språkliga behov möts, säger Gestrin och fortsätter.

– De svenskspråkiga vårdkedjorna i kommunerna är ofta sårbara och beroende av enskilda personer. Om någon slutar eller byter uppgifter faller ofta hela vårdkedjan ihop. I det kommande landskapet finns det möjligheter att skapa starkare kedjor. Det är en av mina målsättningar.

Gestrin arbetar inte ensam med frågorna. Förutom projektledarna arbetar också Säde Pitkänen, koordinator för den svenskspråkiga servicen vid Social– ochhälsovårdsverket i Helsingfors, två dagar i veckan som Gestrins arbetspar.

– Vi kommer att röra oss mycket ute på fältet och lyssna till de tankar och planer som finns. Det som fungerar vill vi naturligtvis behålla, säger Gestrin och understryker att man gärna får vara i kontakt om man har tankar eller frågor om reformerna.

Eftersom Nyland är ett stort landskap och de språkliga förutsättningarna är olika i de olika delarna ser Gestrin att det är viktigt att skapa lokala lösningar. Det finns inte en modell som passar alla. I Borgå är det t.ex. lättare att skapa vårdkedjor som fungerar på båda språken än i huvudstadsregionen.

Det offentliga bär ansvaret

Diskussionen om ett finlandssvenskt vårdbolag som erbjuder service på svenska inom ramen för valfriheten, ser Gestrin som positiv.

– Det är bra att fundera på vad privata och tredje sektorn kan göra så på den punkten är det välkommet att initiativet diskuteras. Jag ser ändå att den offentliga sektorns ansvar väger tyngst. Det är viktigt att komma ihåg att ett privat vårdbolag aldrig ensamt kan bära ansvaret för den svenska vården, säger Gestrin.

Trots att hon inte själv säger sig vara en stor anhängare av reformerna menar hon att det är viktigt att vara med och påverka.

– Som det ser ut nu får vi en reform och då ska vi vara med och bygga strukturerna. Och också om det inte skulle bli en reform ser jag att det här arbetet är viktigt. Vad jag vet har ingen  kartlagt och gått igenom hur den svenska servicen är organiserad i Nyland på de senaste 25 åren.

Gestrin säger att det är viktigt för Nyland att samarbeta med de övriga tvåspråkiga landskapen och tror det blir aktuellt med gränsöverskridande verksamhetsformer.

Hon utgår från att Nyland har minst lika bra förutsättningar som de andra tvåspråkiga landskapen att organisera en fungerande svenskspråkig servicestruktur också om det i huvudstadsregionen, där de svenskspråkiga invånarna procentuellt är färre, kan vara svårare att få förståelse för behovet av svenskspråkiga särlösningar.

– Men vi är det största svenskspråkiga landskapet med 130 000 svenskspråkiga invånare. Bara det finns vilja ska det inte vara svårare att ordna den svenska servicen här än i Österbotten, säger Gestrin.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här