Politik och demokrati 5.3.2018

”Alla har en åsikt om Åbo”

Foto: Robert Seger.

Foto: Robert Seger.

Julfreden, Åbo domkyrka, Aura å och Ruisrock. Bland annat det här känner finländarna till om Åbo. – Men det allra bästa är att alla har en åsikt vare sig de gillar eller ogillar staden. Åbo lämnar ingen oberörd, säger Minna Arve som är stadsdirektör sedan november. I och med landskapsreformen tror hon Åbos roll i regionen blir ännu starkare.

Minna Arve (Saml.) har varit stadsdirektör i Åbo sedan november, men förvaltningen och beslutsfattandet i staden är på inga sätt nya frågor för Arve som suttit med i fullmäktige och tidigare också varit stadsstyrelsens ordförande.

– Det har varit en jättestor fördel för mig att ha erfarenhet av lokalpolitiken. Jag känner till processerna och jag känner människorna, säger Arve.

Jobbet som stadsdirektör skiljer sig ändå mycket från att vara politiker, till och med mer än Arve hade väntat sig.

– Som politiker fattar man beslut om frågor som redan har beretts av tjänstemännen inom staden. Hur stort och omfattande det här beredningsarbetet är ser inte politikerna på samma sätt. Det börjar först nu gå upp för mig hur mycket arbete beredningen kräver, säger Arve.

Hon är den första kvinnan som innehar tjänsten som stadsdirektör i Åbo.

– Jag ser inte att det påverkar jobbet, men om det kan påverka unga människor som ser att också en kvinna kan vara stadsdirektör så är det naturligtvis en bra sak, säger Arve.

Arve är själv född i Åbo, men har gått i skola i Bjärnå. Nu är hon Åbobo igen och njuter så ofta hon kan av att kunna promenera till jobbet.

– Jag promenerar längs med Aura å och tänker ofta att man inte kan ha en vackrare arbetsväg.

Arve känner också att hon har fullmäktiges förtroende trots att att hon valdes med en rösts marginal (34–33).

– Har man två kandidater faller rösterna ofta jämnt. I diskussionerna i fullmäktige före valet konstaterades ändå att fullmäktige efter valet stöder den kandidat som blivit vald, säger Arve.

Dricker kaffe på stan

Sedan Arve kandiderade till stadsdirektör har kontakten till Åboborna blivit tätare. Men inte under morgonpromenaden. Då har alla Åboborna bråttom till jobbet.

– Men på lördagar brukar jag gå på stan och caféer och då är det många som kommer och pratar med mig.

Arve ser ljust på Åbos och hela regionens framtid. Hon vill att Åbo ska vara en europeisk stad som är intressant och modigt vågar förnya sig. I och med landskapsreformen tror hon att Åbos roll i hela regionen blir ännu starkare.

– Städernas och kommunernas roll förändras och det blir framför allt viktigt att skapa livskraft i regionen. Det handlar om att erbjuda fritidsmöjligheter, kultur och utbildning och locka till sig företag. Allt det där gör vi Åbo redan, men vi kunde göra det ännu mer, säger Arve.

Som Finlands äldsta stad är Åbo en självklar profil bland städerna i Finland.

– Jag är glad att alla har en synpunkt på Åbo. Det är väldigt få som inte har en åsikt om staden vare sig den är positiv eller negativ, säger Arve.

Närheten till metropolen Stockholm kunde också utnyttjas mer än idag. Framför allt tänker Arve på möjligheten att ha ett större kulturutbyte och till exempel locka svenska studenter att studera vid Åbo Akademi i högre grad än idag.

– Men Stockholm är så stort att vi måste ha en väldigt konkret idé att föreslå för dem. Vi måste komma ihåg att Stockholm är viktigare för oss än Åbo är för Stockholm, säger Arve.

Ansvarar inte för svenskan

Tvåspråkigheten i staden ser Arve som viktig, men i det kommande landskapet kan Åbo inte göra mycket för att garantera svenskans ställning.

– Jag förstår att man på svenskt håll är orolig för den svenska servicen i landskapet. Förutom Åbo är det bara Pargas och Kimitoön som är tvåspråkiga kommuner i det kommande landskapet. Men som stad har Åbo ingen roll i att påverka landskapet, vi kan bara se till att tvåspråkigheten i den egna staden fungerar, säger Arve.

I Åbo ökar hela tiden antalet invånare som talar andra språk än svenska eller finska som modersmål och i framtiden kan Åbo vara flerspråkigt på annat sätt än idag.

– Här talar jag inte om formella processer, men det är klart att det påverkar om vi har många som talar andra språk som modersmål. Men i vår strategi har vi skrivit att svenskan ska vara livskraftig i Åbo också i framtiden och historiskt sett har det varit en styrka för Åbo att vara tvåspråkigt, säger Arve.

Vem som helst kan vara Åbobo

En av de viktigaste frågorna Arve vill arbeta med är att minska segregationen och risken för utslagning. Det här var också något hon lovade ta itu med då hon blev stadsdirektör. Arve har besökt förorterna till Åbo där arbetslösheten och andelen invandrare är hög.

– Det handlar inte om att göra en enskild insats, utan det här är en fråga som vi måste arbeta med på många plan. Det handlar dels om att hitta lokala lösningar, men också om att garantera alla ungdomar en studieplats på andra stadiet.

När fotografen skämtsamt frågar om Minna Arve är född på det gamla förlossningssjukhuset Heideken (som enligt gammal skröna är det som definierar om du är en äkta Åbobo), klipper Arve genast av.

– Jag har hört det där flera gånger, men vi måste komma bort från sådana tankar. Vem som helst som bor här kan vara och är en äkta Åbobo. Det viktigaste är att alla känner sig välkomna och delaktiga i staden.

 

Minna Arve

Född: 1974

Utbildning: Ekonomie magister från Åbo handelshögskola

Parti: Samlingspartist. Stadsstyrelsens ordförande i Åbo 2010-2014.

Arbetsliv: Har tidigare jobbat bl.a. som vd för Åbo handelskammare och som Samlingspartiets partisekreterare.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här