Koskinen: Kommunekonomin kräver ännu anpassning
Effekten av regeringens kommunalekonomiska beslut är ännu inte tillräckligt mätbara, anser Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen.
– Regeringens riktlinjer för hur kommunernas uppgifter ska skäras ner och inkomsterna öka inom ramen för anpassningen av de offentliga finanserna talar om en summa på drygt 700 miljoner euro. Kommunförbundet stöder detta mål, sade Koskinen i sitt inledningsanförande på Kommundirektörskonferensen i Vanda den 10 augusti.
Enligt den kommunenkät som genomfördes i juni har man hittills fått ihop endast cirka 220 miljoner av de eftersträvade besparingarna. Såsom Kommunförbundets enkät visade har kommunerna anpassat sin ekonomi i hög grad också genom andra åtgärder, vilket inte får glömmas bort.
– Staten och kommunerna bör tillsammans fortsätta anpassningsarbetet för att den kommunala ekonomin ska vara hållbar, konstaterade Koskinen.
– Nu gäller det att vara allt mera lyhörd gentemot kommunerna både när det gäller att dimensionera åtgärderna för att minska statsandelarna och att främja sysselsättningen och tillväxten. Kommunerna bör kompenseras fullt ut för de eventuella skattejusteringarna i höst i enlighet med regeringsprogrammet. Det finns ingen marginal i den kommunala ekonomin, utan resurserna är fortsättningsvis knappa och vi har bland annat stigande investeringsbehov framför oss, sade Koskinen.
Balansen i den kommunala ekonomin hotad
Kommunernas ekonomi balanserades i fjol, men i år är läget ett annat. På grund av beslut i anslutning till konkurrenskraftsavtalet förutspås avkastningen på kommunalskatten gå på minus och statsandelarna sjunka med rentav fyra procent.
– Lyckligtvis var början av året ganska gynnsamt och främst kommunernas inkomster av samfundsskatten har hittills ökat mer än väntat, vilket balanserar situationen en aning. Regeringen bör genom sina åtgärder säkerställa en hållbar och stabil kommunal ekonomi.
Lokala avtal i stället för likriktning
Jari Koskinen påminde de närvarande om att strukturerna inom ekonomin och verksamheten varierar runt om i landet.
– För att man på bästa sätt ska kunna säkerställa en regional helhet, finns det skäl att allt kraftigare beakta de regionala skillnaderna. Eftersom variationerna kan vara stora också inom en region, behövs allt fler lokala avtal och mindre likriktning som styrs från statens centralförvaltning.
