–  Det krävs kontinuerligt och målmedvetet arbete för att upprätthålla en fungerande demokrati och trygga de grundläggande och mänskliga rättigheterna, sade Justitieminister Antti Häkkänen i ett tal på demokratidagen i Helsingfors.

Demokratidagen firades i Kommunernas hus med paneldiskussioner och utdelningen av demokratipriset, som i år gick till Förbundet för mänskliga rättigheter och Kvinnliga journalister rf.

Tema för demokratidagen var ”förtroende och makt i framtidens kommuner och landskap”.

I en paneldiskussion om makt och förtroende fick publiken delta i omröstningarna med röda och gröna lappar. Den första omröstningen handlade om huruvida den finländska politiken lider av förtroendebrist.

I salen syntes övervägande fler röda än gröna lappar, vilket tyder på att förtroendet för politiken just nu är litet.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Aamulehti, stod för den mest kritiska och tydliga rösten i diskussionen. 

När de andra paneldeltagarna lyfte fram positiva exempel på hur demokratin i FInland mår, kritiserade Nurmi istället regeringens sätt att hantera landskapsreformen. Han menar att total öppenhet från början hade skapat förtroende, istället har regeringen gjort allt för att dölja hur stor roll landskapen egentligen kommer att få.

 Nurmi belönades med journalistpriset för att sina artiklar om Sannfinländarnas splittring efter det att Jussi Halla-Aho valdes till ordförande.

Nurmi har skrivit en bok om president Niinistös maktutövning som väckte polemik under bokmässan i Åbo. 

Är demokratin i kris?

Under diskussionen röstade deltagarna även om huruvida demokratin är i kris. Här segrade nej-rösterna med knapp marginal. Det rådde enighet om att orosmomenten stadigt ökar, men att det ännu är för tidigt att kalla situationen för en kris. 

Sari Rautio, ordförande för stadsstyrelsen i Tavastehus, konstaterade att den nationella beredningen av vård- och landskapsreformen säkert väcker misstro hos de flesta, och att det verkar som att ”vi lever i två verkligheter”, nämligen riksnivån, där förtroendet tryter, och den regionala/kommunala, där situationen inte alls är lika inflammerad.

Den rekordunga (24) karriärpolitikern Eemeli Peltonen, ordförande för stadsstyrelsen i Träskända, lyfte fram att politiker och förtroendevalda helt enkelt måste föregå med gott exempel, annars skadas förtroendet gentemot medborgarna. Som exempel nämnde han enskilda politikers agerande i fråga om taxiresor och tjänstebostäder.

I den sista röstningen var frågan: ”Är sociala medier en välsignelse eller en förbannelse för demokratin?”. Här var både publiken och panelen eniga om att sociala medier är ett forum som främjar politiskt deltagande.

Läs mer om mottagarna till demokratipriset.

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *