Rapport: Avreglering, distansarbete och utbildning tryggar glesbygdens framtid

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) tog emot den färska rapporten.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) tog emot den färska rapporten.
14.10.2019

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder överlämnade i fredags sin slutrapport till jord – och skogsbruksminister Jari Leppä (C).

Rapporten innehåller över 40 åtgärdsförslag som, om de genomförs, stärker livskraften i glesbygderna i hela landet, skriver Jord- och skogsbruksministeriet i ett pressmeddelande.

Arbetsgruppens åtgärdsförslag handlar bland annat om att främja distansarbete, trygga tillgången till polistjänster i hela landet i synnerhet i fråga om larmuppdrag samt att främja livslångt lärande i glesbygderna.

Arbetsgruppen påpekar att glesbygden inte är ett enhetligt område, utan bakom det statistiska genomsnittet finns såväl framgångsrika och livskraftiga områden som mindre välmående områden. Den ökande multilokaliteten ska beaktas bättre än i dag.

– Att människor som bor i glesbygder mår bra och att vi använder naturresurserna på ett hållbart sätt för att kunna öka välfärden i hela landet är frågor som måste lyftas i centrum för politiken, vilket denna rapport också gör, säger minister Leppä.

Åtgärder ingår i regeringsprogrammet

Riksdagsledamot Anne Kalmari (C), som var arbetsgruppens ordförande, konstaterade att största delen av åtgärderna har tagits med i regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes (SDP) regering.

– Den parlamentariska arbetsgruppen har i nästan två års tid satt sig in i utmaningarna i glesbygden och sökt lösningar genom att höra experter bland annat om befolkningsutvecklingen och multilokaliteten, infrastrukturen och innovationerna, företagandet och sysselsättningen, centraliseringen av tjänster samt om bioekonomin. Lösningar som kan främjas genom parlamentariska åtgärder och som har ett omfattande parlamentariskt stöd hittades i fråga om såväl skatteinstrument, regionala stödmöjligheter, avreglering, ändringar i lagstiftningen, nya arbetssätt som ökning av finansieringen, säger Kalmari.

Arbetsgruppen understryker uppföljningen av förslagens utfall. Målet är att det parlamentariska arbetet som fokuserar på glesbygdernas specialfrågor ska fortsätta i form av en delegation som ska följa upp hur åtgärderna i slutrapporten och regeringsprogrammet framskrider. Till delegationens uppgifter hör också att svara för hur det anslag på fyra miljoner euro i statens budgetproposition 2020 som reserverats för glesbygdernas försöksprojekt ska inriktas.

Utbildning enligt svensk modell

Arbetsgruppens vice ordförande, stadsdirektör i Kuhmo Tytti Määttä (C), säger att en av de viktigaste dagliga utmaningarna för närvarande är att se till att det finns tillgång på kompetent arbetskraft också i dessa områden.

– Framtidens distansarbete gör det möjligt att göra sakkunnigarbete på landsbygden. Samtidigt ska man trygga tillgången på platsbunden kompetent arbetskraft för att kunna ta tillvara regionens möjligheter. Det centrala är att det i området finns tillgång tillhögskoleutbildning och utbildning på andra stadiet, till exempel i lärcentrum enligt den svenska modellen. Det är viktigt att få igång innovativa försök och följa upp åtgärdernas utfall, säger Määttä.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här