Åtminstone 14 485 kommunalt anställda permitterades i fjol – motiverades med pandemin i nästan hälften av fallen
I fjol ökade permitteringarna och avbrotten i lönebetalningen till följd av den försämrade ekonomiska situationen.
Antalet kommunala samarbetsförhandlingar ökade i fjol, främst på grund av coronapandemin, rapporterar Kommunarbetsgivarna KT. I fjol sparade kommunsektorn cirka 342 miljoner euro. Det här är 1,6 procent av personalutgifterna.
I år uppskattas besparingarna bli 378 miljoner euro, visar KT:s färska undersökning.
År 2019 fördes samarbetsförhandlingar i ungefär var femte kommun och samkommun, men i fjol var andelen hela 52 procent.
I år uppskattar bara 11 procent av kommunerna och samkommunerna att de kommer att genomföra samarbetsförhandlingar. Av svaren i KT:s enkät kan man utläsa en osäkerhet om hur situationen kommer att utvecklas.
De kommunala arbetsgivarna har genomfört merparten av sina personalbesparingar på andra sätt än genom permitteringar och uppsägningar. Effektiviserad verksamhet, naturlig avgång, skärpt rekryteringen och färre vikarier och visstidsanställda hör till dessa andra sätt.
Ekonomin har också balanserats genom byte av semesterpenningar mot ledighet och genom frivilliga ledigheter utan lön.
Under åren 2018–2019 genomfördes nästan inga permitteringar och uppsägningar av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. I fjol ökade permitteringarna och avbrotten i lönebetalningen till följd av den försämrade ekonomiska situationen och den exceptionella minskningen av arbete på grund av coronarestriktionerna.
De kommuner och samkommuner som deltog i enkäten permitterade sammanlagt 14 485 löntagare, alltså 4,5 procent av personalen.
Av permitteringarna genomfördes 53 procent av ekonomiska orsaker och resten på grund av coronapandemin. Dessutom omfattades 2 969 löntagare, eller 0,9 procent, av coronarelaterade, lagbaserade avbrott i lönebetalningen.
– Regeringens tidsbegränsade stödpaket tog den värsta udden av permitteringsbehovet i kommunsektorn. De lånefinansierade temporära coronastöden har inte bidragit till kommunernas ekonomi med några extra pengar att dela ut, säger kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen i ett pressmeddelande.
Totalt 39 procent av kommunorganisationerna har utarbetat ett särskilt program för att balansera eller höja produktiviteten. Dessutom hade 45 procent planer på ett sådant program när enkäten utfördes.
– Kommunernas ekonomiska utsikter präglas av knapphet. Sparsamhet är en bra princip också i fortsättningen, säger KT:s utredningschef Mika Juutinen.
Fakta
- KT:s enkät om fastlandskommunernas och samkommunernas åtgärder för att anpassa personalutgifterna genomfördes i december 2020. Enkäten besvarades av 248 kommuner och samkommuner (60 procent). I dessa kommuner och samkommuner arbetar 76 procent av de kommunalt anställda.
- I oktober 2019 hade kommunorganisationerna sammanlagt 422 000 anställda enligt Statistikcentralen. Kommunarbetsgivarna bedömer att antalet växer i år med nästan 1 500, framför allt på grund av den extra personal som anställts med anledning av coronapandemin.
- År 2022 uppskattas antalet kommunalt anställda minska till 413 000 löntagare.
