Nordisk språkkonferens: Unga vill utsättas för sina grannspråk
Den nordiska språkdeklarationen har fem mål: att alla nordbor kan läsa och skriva det lokala samfundsbärande språket, att de kan kommunicera med varandra (på skandinaviska), att de känner till de språkliga rättigheterna och språksituationen, att de kan två internationella främmande språk och att de förstår vad språk är och hur det fungerar.
I september hade jag nöjet att delta i den nordiska språkkonferensen som ordnades på Hanaholmen, virtuellt dock. Den ordnades inom ramen för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet och fokuserar på de ungas förhållande till nordiska språk. Det blev ett verkligt språkbad i nästan alla nordiska språk, för var och en talade på sitt språk. Alla utom en, för någon ska väl vara undantaget som bekräftar regeln.
Ungdomarnas attityd ändrades när de upptäckte att deras danska var lättare att förstå i ett blandinaviskt sammanhang än vanlig danska.
Islands inslag handlade om en transatlantisk språkkonferens som Samfés, Islands ungdomsorganisation, ordnade för nordiska ungdomar i december 2019. En erfarenhet var att ungdomarna helst talar engelska, inget nytt med det, men att de så fort de blivit varma i kläderna och upptäckt hur väl de förstod varandras språk övergick till blandinaviska. Ett ord jag adopterade med en gång.
En annan sak som inte överraskade ur finländsk synvinkel var att de ungdomar som hade obligatorisk danska i skolan upplevde den som påtvingad och ointressant. Men också här ändrades ungdomarnas attityd när de upptäckte att deras danska var lättare att förstå i ett blandinaviskt sammanhang än vanlig danska.
Norskans uppgång bland ungdomar troddes bero på den enormt populära norska ungdomsserien Skam.
Vi fick också ta del av en del statistik som Nordiska ministerrådet tagit fram. Stapeldiagrammen om hur väl vi förstår varandra i Norden visade att det inte var mycket att hurra för. Engelskan dominerar. Situationen har inte förbättrats mycket sedan den föregående utredningen. Om vi ska uppnå målet att Norden blir världens mest integrerade region har vi en hel del att göra.
Enligt en undersökning som gjorts i hela Norden är norskan det språk som ansågs vara enklast att förstå, men variationerna var stora i de olika nordiska länderna. Danska ansågs allmänt vara svårare att förstå. Norskans uppgång bland ungdomar troddes bero på den enormt populära norska ungdomsserien Skam.
Vi kan ju diskutera saken på en flytande blandinaviska!
TV-serien Skams framgång ledde osökt till kulturutbytets betydelse i integrationsarbetet. Alla var eniga om att exponering är det bästa sättet att väcka nyfikenhet och främja förståelsen för grannländerna. Många unga önskade sig också tidigare exponering eller undervisning i grannspråken. Flera kultur- och språkprogram presenterades, vilket gav intrycket att det finns en hel del möjligheter att exponeras för grann- och minoritetsspråken. Det som efterlystes av ungdomarna var kanske mer innovativa sätt att utnyttja till exempel sociala medier i undervisningen.
Trots den allmänna enigheten om språkets och kulturens betydelse har dessa frågor inte alltid fått gehör i politiska rum enligt de politiker som deltog i paneldebatten i slutet av språkkonferensen. I det nordiska samarbetet finns andra, mer brännande frågor än språket. Icke oväntat ansåg också ungdomarna att klimatmålen bör ha högsta prioritet i det nordiska samarbetet. Men vackert så. Det viktiga är väl att vi samarbetar och har gemensamma mål. Vi kan ju diskutera saken på en flytande blandinaviska!
