Coronapandemin har visat sig vara mer ihärdig än väntat. Vardagen har förändrats på många sätt och rentav permanent enligt vissa beräkningar.

Det som diskuterats mest är det utbredda distansarbetet och hur detta påverkar valet av bostadsort och därmed efterfrågan på bostäder. Flera stora städer lider av flyttningsunderskott enligt statistiken över flyttningsrörelser inom landet.

Men i de flesta fall är det fråga om dynamiken inom urbana områden. Pandemin har medfört flyttningsvinster i synnerhet i de stora städernas kranskommuner. Under första halvåret 2021 drabbades sex av de tio största städerna av flyttningsunderskott.

Dessutom finns det yrken där distansarbete inte kommer på fråga.

Tammerfors och Lahtis var de största vinnarna. De kommuner som fick den största inflyttningsvinsten är alla kranskommuner till stora städer. De fyra i topp är Tusby, Träskända, S:t Karins och Sibbo. Under pandemin har också flera landskapscentrum upplevt en flyttningsvinst.

Även om det blir vanligare att arbeta på distans måste också arbetsgivarna på den privata och den offentliga sektorn som erbjuder möjligheten att arbeta på distans finnas någonstans. Dessutom finns det yrken där distansarbete inte kommer på fråga.

Även om det finns stöd för distansarbete – det är ju praktiskt att slippa åka till och från kontoret och arbetet kan utföras på stugan – så finns det de som inte vill arbeta på distans. Arbetsgivarna kan också tycka att det är mer produktivt att arbeta på plats eller rentav nödvändigt för att skapa spontan interaktion och en fungerande arbetsgemenskap.

Distansarbetet kommer onekligen att öka men bara till en viss gräns.

Städernas dragningskraft bygger både på positiva effekter på den ekonomiska produktiviteten och på mångsidiga konsumtionsmöjligheter. Även om innovationer möjliggör och redan tidigare har gjort platsoberoende arbete möjligt, visar studier under längre tidsintervall att tekniska innovationer accentuerat städernas betydelse.

I huvudsak handlar det dock om att en pandemi stärker många existerande trender.

I den ekonomiska globaliseringsprocessen har den geografiska koncentrationen av kompetensen snarast ökat, både i fråga om FoUI-verksamhet vid högskolor eller forskningsinstitut, kulturinstitutioner och sektorer med högt mervärde. Städernas produktivitetsfördelar är viktiga eftersom produktiviteten är avgörande för utvecklingen av den ekonomiska välfärden och hållbarheten i den offentliga ekonomin.

Pandemin kan visserligen påverka och lämna spår. I huvudsak handlar det dock om att en pandemi stärker många existerande trender. Förutom distansarbete är utbredningen av e-handeln en sådan trend. Städer och stadsliv förändras. Det är inte särskilt förvånande eftersom utveckling i städerna innebär ständig förändring.

Det skulle vara mer överraskande om ingen sådan förnyelse skedde.

Hurdana städer och kommuner klarar sig då i världen efter pandemin? En sannolik följd av pandemin är att kvaliteten på närmiljön betonas mer vid val av boningsort. Det finns möjligheter också på andra håll än i städernas centrum.

Kranskommunerna har en betydande tillväxtpotential om de också kan erbjuda intressanta boendemiljöer för unga vuxna, glesare bostadsbestånd och samtidigt har goda trafikförbindelser till områdets huvudort och dess arbetsmarknad.

Man kan givetvis arbeta på distans var som helst men vi kan anta att de orter, utanför de stora tillväxtcentren, som erbjuder de intressantaste fritidsaktiviteterna gagnas mest av det ökade antalet distansarbetare.

Det här är en artikel från Kommuntorget 4/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.