EU skyddar oss mot Anne Berner
Äldre män vet att PSA-test visar eventuella störningar i prostatans funktion. Yngre kanske snarare associerar bokstavskombinationen till det franska företag som bl.a. tillverkar Peugeot-bilar.
Men PSA är också den finska förkortningen för EU:s förordning 1370/2007, ”Palvelusopimusasetus”, om kollektivtrafik på järnväg och väg. Det är denna PSA jag tänker skriva om, inte prostata eller bilar.
Kommunikationsminister Anne Berner driver på en helhetsreform av regelverket för kollektivtrafik, en ny ”trafikbalk”. Mest uppmärksamhet har förslaget om att tillåta fri taxikonkurrens fått. Men en ledande princip är också mer allmänt att privatisera så mycket som möjligt av trafiken för att öka konkurrensen och gynna konsumenterna. Denna princip skulle kunna tillämpas också på lokal och regional trafik.
Som medlem av Helsingfors Regiontrafiks (HRT, fi. HSL) styrelse har jag på sistone fått frågan hur det kommer sig att man nog kan ta en Onnibuss från Helsingfors ända till Åbo för en femma, medan en enkel regionbiljett för att ta sig till t.ex. Esbo för tillfället kostar 5,50. ”Varför tillåter ni inte fri konkurrens också i regiontrafiken, som skulle sänka priserna?”, frågas det.
Svaret på frågan har olika dimensioner. För det första är det ju inte meningen att man ska köpa enkelbiljetter om man använder regiontrafiken frekvent. Med en månadsbiljett blir priset per resa bara ett par euro, om man under 20 arbetsdagar åker tur/retur, och dessutom gör minst ett par resor till per vecka.
Men framför allt: för denna biljett kan man förutom mellan de stora knutpunkterna i regionen också resa till mindre frekventerade destinationer. Och det också både tidigt på morgonen och in på nätterna, sju dagar i veckan.
Låt oss för ett ögonblick föreställa oss hur det kunde se ut i t.ex. huvudstadsregionen om kollektivtrafiken skulle öppnas för helt fri konkurrens. Det skulle säkert uppenbara sig bussbolag som vill skumma grädden och erbjuda billiga direkta förbindelser mellan låt oss säga Degerö och Helsingfors centrum eller Mattby och Kampen, alltså parallellt med den kommande metrolinjen. Även med risk för trafikstockningar.
Däremot skulle knappast rutterna till norra Esbo, östra Vanda eller Sibbo utanför Nickby och Söderkulla locka privata aktörer. De skulle lämnas beroende av det interkommunala HRT – som utan intäkterna från de mest frekventerade rutterna inte skulle klara den trafiken ens med nuvarande prisnivå.
Till saken hör ju att biljetterna redan nu täcker bara hälften av kostnaderna, medan den andra hälften är skattesubvention.
Till saken hör vidare att HRT ju redan nu konkurrensutsätter busstrafiken så att vilket som helst bolag kan få ta hand om knippen av linjer, om de vinner tävlingen utgående från både pris- och kvalitetskriterier. Man kan bara föreställa sig hur t.ex. miljökraven skulle hamna i bakgrunden om det enda kravet vore att bussarna ska vara besiktigade…
Om bara några år kommer också tågtrafiken i regionen att konkurrensutsättas, och VR att förlora sitt monopol. Redan nu ägs de nya s.k. Flirttågen inte av VR utan av ett bolag bildat av kommunerna, som ett led i att skapa förutsättningar för denna konkurrensutsättning.
Det finns alltså ingen anledning att låta neoliberala marknadskrafter ta över och rasera den regiontrafik som har byggts upp i närmare ett halvt sekel. Om Berner och regeringen försöker, har vi lyckligtvis EU-förordningen som ett skydd mot dessa galenskaper.
Enligt ett utlåtande som Kommunförbundet, Lokaltrafikförbundet och HRT inbegärt av prof. Olli Mäenpää är läget solklart:
För det första syftar EU:s förordning 1370/2007 entydigt till att i första hand trygga en kollektivtrafik som upprätthålls av samhället och som ”är säker, effektiv, tilltalande och av god kvalitet”. Trafik på marknadsvillkor kan komplettera denna av det offentliga upprätthållna trafik, men inte ersätta den.
Och för det andra är EU-förordningen överordnad nationell lagstiftning, som inte får strida mot den.
Det här utlåtandet ger en god grund då kommuner och samkommuner i dessa veckor ska ge sina utlåtanden om ”trafikbalken”.
EU-medlemskapet skyddar oss alltså lyckligtvis mot neoliberala äventyr à la Anne Berner & Co.