Trycket på stugkommunerna växer - fritidshusen i flitig användning under pandemin
Finländarna tillbringar allt mer tid i sommarstugor och fritidshus. Under coronapandemin har fritidsbostäderna varit i flitig användning och mycket tyder på att utvecklingen kommer att fortsätta, visar den färska Stugbarometern 2021.
Stugbarometern genomfördes mitt under coronapandemin.
– Pandemin har påverkat resultaten, men utvecklingen har varit likartad redan under en längre tid. Framtiden kommer att visa vilka långsiktiga effekter denna mycket exceptionella tidpunkt får på fritidsboendet, säger Olli Voutilainen, specialforskare vid Naturresursinstitutet.
Två tredjedelar av sommarstugorna ägs av invånare som permanent bor i andra kommuner och antalet ser ut att öka. I kommuner med avfolkning växer nu den relativa andelen deltidsbosatta. I många kommuner mångdubblar de deltidsbosatta invånarantalet undert exempelvis sommaren.
Kan man bo i två kommuner?
Trycket på stugkommunerna har lett till att frågan om dubbelt kommuninvånarskap utreds på nytt. Den senaste utredningen (2018) konkluderade med att det blir för invecklat och svårt att fördela skattepengar, rösträtt och service rättvist mellan den permanenta bostadskommun och fritidskommunen.
– Vi saknar fungerande verktyg att förverkliga ett dubbelt kommuninvånarskap i dag, säger Sandra Bergqvist, riksdagsledamot (SFP) och ordförande i Skärgårdsdelegationen.
Bergqvist önskar att utredningen om dubbelt kommuninvånarskap nu folkuserar på individens behov i stället för teknikaliteter.
– Ta till exempel coronavaccinationerna. Många distansarbetare hade antagligen valt att ta sin vaccinspruta i stugkommunen i stället för att åka in till den kommun där de är fast bosatta. Men det har inte varit möjligt, eftersom vaccinerna fördelas enligt invånarantalet i hemkommunerna.
– Jag tror att mycket av diskussionen om det dubbla kommuninvånarskapet egentligen handlar om servicebehovet, fortsätter Bergqvist.
Hon bor själv i Nagu i Pargas, där invånarantalet tiodubblas under sommaren.
– De flesta typiska stugkommuner är små kommuner med få anställda. Det största trycket på service infaller när den ordinarie personalen har semester. Hur ska kommunerna kunna möta det växande behovet? Svaret är att det i dagsläget är omöjligt, säger hon.
Bergqvist säger att det är bra att frågan om dubbelt kommuninvånarskap utreds ordentligt.
– Går det att få logistiken, kommunaltekniken och sophanteringen att fungera under högsäsong? Finns det pengar och personal? Det här är jättestora frågor, som jag själv inte har svar på idag.
Allt fler distansarbetar från fritidshuset
Stugbaromtern visar att allt fler väljer att distansarbeta från sina stugor. År 2016 utnyttjade endast 7 procent av stugägarna möjligheten att arbeta på distans. I år är andelen är 43 procent. Två tredjedelar av de som distansarbetar uppger i Stugbarometern att de är villiga att jobba ännu mera på distans.
– Ju mer urbana vi blir, desto större behov har vi av att tillbringa tid i en grön oas, konstaterar Bergqvist.
Användningen av stugan ökar
Tidsperioden som finländarna tillbringar på stugan blir allt längre. I genomsnitt tillbringar finländarna 103 dygn i fritidsbostaden per år. Det här kan jämföras med resultatet år 2016, när antalet var 79 dygn per år.
40 procent av fritidsbostäderna kommer att användas mycket eller i någon mån mer under de kommande tre åren. I Stugbarometern 2016 var framtidsutsikterna måttfullare.
Fritidsbostäderna är i rätt gott skick och utrustningsnivån har förbättrats under de senaste åren. Jämfört med Stugbarometern 2016 tänker en större del av svarspersonerna förbättra fritidsbostadens utrustningsnivå under det följande året, vilket tyder på att man tänker tillbringa allt mer tid på stugan i framtiden.
Under de senaste 12 månaderna har hushållen använt i genomsnitt cirka 3 500 euro till varor och tjänster som de behövt för att bygga eller renovera fritidsbostäder.
Mellan 2,4 och 2,9 miljoner finländare har tillgång till ett fritidshus. Sommarstugorna används regelbundet av i snitt 4,7 personer. Det finns över en halv miljon fritidsbostäder i Finland. Egentliga Finland, Södra Savolax och Birkaland är de landskap som har flest fritidsbebyggelse. Av de tvåspråkiga kommunerna är det Pargas och Raseborg som har flest sommarstugor.
