Marginellt jämfört med danskarna
I en översikt över den danska kommunalförvaltningens utveckling från 1960-talet till i dag stötte jag på en fascinerande tabell. Den redogjorde för proportionen mellan antalet folkvalda och antalet anställda
i de danska kommunerna vid tre tidpunkter; 1965, 1985 och 2010.
År 1965 fanns det totalt 10 005 kommunfullmäktigeledamöter i 1 387 kommuner i Danmark. Antalet kommunalt anställda var 46 020.
Tjugo år senare, 1985, fanns det 4 773 folkvalda och 451 916 kommunalt anställda i 275 kommuner. År 2010 var fullmäktigeledamöterna 2 468 och de kommunalt anställda 528 755. Antalet kommuner 98.
Siffrorna illustrerar hur tyngdpunkten i den kommunala verksamheten förskjutits från lekmannastyre till professionell verksamhet. I Danmark av 1965, före den första
kommunindelningsreformen och den massiva expansionen av kommunernas uppgifter, gick det knappt fem (5) kommunanställda på
varje folkvald. I Danmark av i dag är samma relationstal 214. De danska kommunpolitikernas kontrollspann har blivit 46 gånger
större på 45 år. Färre politiker har det yttersta ansvaret för en allt bredare uppsättning av frågor. Det påverkar beslutsfattandet. Det är omöjligt att gå in i detaljer. Det är nödvändigt att delegera makt till tjänstemän och att koncentrera det politiska beslutsfattandet kring strategiska frågor.
Jag blev förstås nyfiken på att räkna ut
motsvarande siffror för Finlands del. Här är utvecklingskurvan mindre dramatisk. Förändringarna i kommunindelningen har varit
moderata och fullmäktigeförsamlingarna är större. Antalet fullmäktigeledamöter har
minskat med ungefär 15 procent sedan 1960-talet, det vill säga marginellt i jämförelse med Danmark, där minskningen är 75 procent.
År 1960 gick det 11 anställda på varje finländsk fullmäktigeledamot (137 000 anställda/12 131 fullmäktigeledamöter). 1970 hade relationstalet stigit till knappt 17 (193 000 anställda/11 666 fullmäktigeledamöter). Kommunernas verksamhet expanderade under 1970- och 1980-talen. 1990 hade antalet anställda per fullmäktigeledamot ökat till 34 (434 000 anställda/12 622 fullmäktige- ledamöter. Efter den senaste reformvågen (2010) går det 42 kommunalt anställda på varje folkvald (434 000 anställda/10 412 fullmäktigeledamöter). Även om de senaste 50 åren medfört en klar tyngdpunktsförskjutning från lekmän till professionella är de många folkvalda fortfarande ett bärande element i den finländska kommunmodellen.
SIV SANDBERG
är kommunforskare vid Åbo Akademi.
Kolumn i Fikt 4/2013
