Grundlagsutskottet godkänner regeringens förslag om en social- och hälsovårdsreform
Utskottet vill att smärre förändringar görs, men inget som borde påverka reformens tidtabell.
Riksdagens grundlagsutskott ser inga större problem med regeringens lagförslag om en social- och hälsovårdsreform. Utskottets betänkande blev klart i dag.
Lagförslaget måste ändå korrigeras vad gäller Helsingfors självbestämmanderätt. Den statliga styrningen får inte påverka den rätten. Utskottet vill också se tydligare skrivningar, och en högre tröskel, för uppsägningar av avtal med privata vårdbolag.
Dessutom måste lagtexterna om överlämnandet av personuppgifter och egendom från kommunerna till välfärdsområdena ses över.
Grundlagsutskottet vill att det ska finnas andra kriterier än trycket att höja kommunalskattesatsen för att kompensera kommunerna när ägandeförhållanden förändras.
Vieläkin törmäsivät esitetyt kuntien omaisuusjärjestelyt perustuslakiin. Harvinaista kovakorvaisuutta on edustanut valmistelu tältä osin jo vuosien ajan. No nyt sitten korjaamaan, kuten mm. @Kuntaliitto toistuvasti esittänyt. #sote
— Timo Reina (@TimoReina) May 21, 2021
Kommunförbundets vice vd Timo Reina är nöjd över att frågan om hur kommunerna kompenseras när egendom går över till välfärdsområdena nu ses över.
Utöver det här är grundlagsutskottet enigt i bedömningen att social- och hälsovårdsreformen är motiverad och att regeringens förslag inte har grundlagsenliga problem.
Det är nu upp till social- och hälsovårdsutskottet att bedöma hur de anmärkningar som grundlagsutskottet lyfter fram korrigeras. Grundlagsutskottet har inte för att avsikt att syna korigeringarna, sa utskottets ordförande Antti Rinne (SDP) under fredagens presskonferens.
Rinne konstaterade att utskottet jobbat under tidspress på grund av att andra frågor, som handlar om regeringens coronaåtgärder, upptagit dess tid. Därför har utskottets betänkande dröjt.
Huruvida lagförslaget hinner behandlas av riksdagen innan sommaruppehållet ville Rinne inte direkt ta ställning till. Enligt honom efterlyser utskottet ändå inte djupgående strukturella förändringar, vilket skulle tyda på att social- och hälsovårdsreformens tidtabell håller.
Det skulle innebära att 21 välfärdsområden, och Helsingfors, inleder sina verksamheter 2023 och att områdesval ordnas i januari 2022.
Helsingfors står utanför reformen, eftersom integrationen av vården inte förverkligas där som i övriga landet. Det här skapar trots allt inget jämlikhetsproblem för reformen, sa Rinne på presskonferensen.
Finansieringsmodellen för reformen har kritiserats. Rinne nöjde sig på presskonferensen med att upprepa grundlagsutskottets syn på den saken, nämligen att man måste följa med finansieringen av social- och hälsovården, försäkra sig om dess tillräcklighet och vid behov göra snabba korrigeringar.
I sig har regeringen Marins finansieringsmodell inga grundlagsenliga problem, menar utskottet.
Läs utskottets betänkande här (på finska).
