Christina Båssar: Byt fullmäktige vid årsskiftet
Regeringen valde till slut att flytta fram valet. Min personliga åsikt är att flytten av tidpunkten för valet utgör ett ypperligt tillfälle att snarast möjligt återbörda periodbytet för kommunfullmäktige till den tidigare praxisen.
Att byta period mitt i ett verksamhetsår är synnerligen misslyckat. Jo, jag förstår att man tänkt att det blir jättefint när de nyinvalda ledamöterna genast kan kasta sig in i budgetarbetet och börja påverka den kommunala verksamheten. Men är det egentligen så?
Nyvalda och entusiastiska väntar ledamöterna på att gripa tag i sitt nya värv, efter att valresultatet fastställts under våren. Vad händer då? Jo, sommar och sol och semestertider kommer emot. Inget ont i det men de flesta förvaltningar har anammat kutymen att ha semesterstängt 2–4 veckor, beroende på kommun. Den första tiden som nyvald fullmäktigeledamot måste nog kännas ganska konstig, om än relativt lugn. Man hinner kanske fördela de kommunala förtroendemannaposterna i lugn och ro.
Jag gissar att det känns som en rivstart och julen brukar hastigt komma emot.
Budgetdirektiven och riktlinjerna inför budgetarbetet görs på våren, redan innan periodbytet. Efter sommaruppehållet kastas de nyinvalda in i ett budgetarbete som borde vara rätt så klart. Den korta tiden på hösten, innan budgeten spikas, ska beslut om kommunstrategi och välfärdsprogram tas och förstås en normal inskolning i den kommunala förvaltningen genomföras.
Jag gissar att det känns som en rivstart och julen brukar hastigt komma emot. Lite beroende på hur väl slutresultatet i budgeten matchar prognoserna på skatter och statsandelar behöver budgeten kanske återremitteras till nämnder innan den godkänns och kanske ska även nya sparprogram förhandlas fram. Glöm inte tidsfristerna för samarbetsförfarande för personalen.
Nu har vi återkommande vart fjärde år två olika fullmäktige som suttit vid den kommunala makten.
Men det som kanske stör mig mest är frågan om posterna till koncernbolagen. Bolagen ska ha sina bolagsstämmor inom april månad. Då utses styrelseledamöterna och därför tar det ett år innan de nyvalda kan välja sina representanter till bolagen. Kanske de som valdes in till bolagsstyrelser inte längre sitter i fullmäktige när kommunalvalet är klart. Valen till olika kommunala organ, bolag och samkommuner fördelas på en väldigt lång period.
De flesta av våra system och funderingar bygger på ett årsvis-tänk, vi tar ett år i taget. Därför är det logiskt att ha ett periodbyte vid årsskiftet, då vet alla vem som suttit i fullmäktige vilket år. Nu har vi återkommande vart fjärde år två olika fullmäktige som suttit vid den kommunala makten.
Jag anser att kontinuiteten mellan periodbytena blir smidigare om dessa sker vid årsskiftet.
Att man påbörjar sin fullmäktigeperiod med en budget som fastställts av den avgående fullmäktige ser jag inte som någon nackdel i den kommunala verksamheten. Tvärtom har jag många gånger konstaterat att mycket av det kommunala beslutsfattandet är ett maratonlopp och inte en sprintsträcka. Det gäller ofta att försöka hitta en gyllene medelväg som sakta men säkert för lokalsamhället framåt.
Tvära kast, kanske både politiska och ekonomiska, är inte alltid en fördel för en organisation som många gånger ska borga för kommuninvånarens trygghet och basservice i samhället. Jag anser att kontinuiteten mellan periodbytena blir smidigare om dessa sker vid årsskiftet.
Jag kunde fortsätta med mina argument, men jag tror att ni redan fattar galoppen. Texten är skriven av en kommunalnörd med förkärlek till byråkratisk ordning och reda, dessutom uppfödd under konsensuspolitikens gyllene era.
Det här är en artikel från Kommuntorget 2/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.
