Orsaken till den låga röstningsaktiviteten är svag förståelse för beslutsfattandet – hos finländarna sämre än hos andra västeuropéer
Röstningsintresset kunde motiveras genom att klart informera om kommunernas uppgifter.
Finländarna upplever att de har en svag förståelse för det politiska beslutsfattandet jämfört med de nordiska och övriga västeuropeiska medborgarna.
– Förståelsen för det politiska beslutsfattandet är direkt kopplad till röstningsaktiviteten. Då man talar om kommunalvalen bör man inse hur stort sambandet mellan dessa är, påpekar forskaren Aino Tiihonen från Tammerfors universitet.
Röstningsaktiviteten i kommunalvalen har i Finland traditionellt varit lägre än i riksdagsvalen. Tiihonen spekulerar att finländarna inte nödvändigtvis har klart för sig vilka ärenden som hör till kommunerna och vilka till staten.
– Den pågående allmänna debatten hjälper inte i alla fall upp situationen.
Hon hänvisar bland annat till diskussionen om EU:s stabiliseringsinstrument som har dykt upp även i kommunalvalstenterna. Enligt Tiihonen förekommer i kommunalvalen starkt eftersnacket av regeringens halvtidsöversyn och regeringspartierna mäter sin egen popularitet då riksdagsperioden är halvvägs.
I tidigare undersökningar har man dock upptäckt att en del av väljarna röstar i kommunalvalet antingen för eller emot regeringen.
Skillnader redan i grundskolan?
Vid Tammerfors universitet forskar man för närvarande i medborgarkompetens och dess utveckling, till exempel hur väl medborgarna upplever att de förstår det politiska beslutsfattandet.
Genom europeisk forskning vet man redan att det politiska förtroendet i Finland är högt medan medborgarkompetensen är lägre än genomsnittet. I Tammerfors-undersökningen försöker man hitta orsaker till detta.
Undersökningen börjar redan med grundskolans niondeklassare och försöker bland annat utreda hur de upplever att de kan påverka i samhället samt huruvida det redan i detta skede kan skönjas en ojämlikhet bland de unga – och om detta är fallet, kan man i så fall jämna ut färdriktningen genom skolning.
Forskarna har fått svar av 5 000 niondeklassare som kommer att behandlas inom kort.
Motivation genom valkompasser?
Valkompasser kan vara ett sätt att få människorna till valurnorna.
Valkompasser innehåller dock många värdefrågor genom vilka väljarna kan finna kandidater med samma värderingar. De lokala frågorna blir lätt bortglömda.
– I bakgrunden finns eventuellt tanken att det inte är så viktigt om kandidaten är av olika eller samma åsikt då det gäller enskilda ärenden. Man tänker att en kandidat med samma värderingar är kapabel att göra beslut som är till väljarens förmån.
Problematiken med kommunalvalet är dessutom att det består av många separata val. Valteman är starkt kopplade till en plats eller ett område och får därför inte nationell synlighet.
– Partiernas popularitet och anhängarsiffror varierar mycket beroende på kommun.
Spårvagnar och tunnlar
I de föregående kommunalvalen hade Kinnula kommun, belägen i mellersta Finland med 1 500 invånare, den högsta röstningsprocenten 82,6. Den lägsta röstningsprocenten hade Kajana, 49,3.
Vilken är förklaringen till en så stor skillnad?
– Grundförklaringen ligger i utbildnings och inkomstnivån. Ju högre utbildning och inkomst desto aktivare röstar man. Också åldern inverkar. Då en person uppnår den röstberättigade åldern 18 år syns en stigning i röstningsaktiviteten i kommunalvalen. Efter detta går den ner och stiger igen efter att man uppnått 30-årsåldern och fortgår ända till 70-årsåldern.
Kommuninvånarnas intresse att gå till valurnorna kan väckas till exempel av en konkret investering såsom Tammerfors spårvagn. Eller i en mindre kommun till exempel en byskolas framtid.
– Tammerfors spårvagn och i tiderna strandtunneln har förekommit också i valmaskinerna, säger Tiihonen.
Spårvagnar och tunnlar, lokala heta ärenden, borde tas med som synliga valteman.
Tiihonen har tillsammans med sina kolleger begrundat hur mycket och klart man informerar kommuninvånarna om vilka slags investeringar man kan påverka genom att rösta.
De lokala medierna kan ha en stor inverkan på röstningsaktiviteten, likaså de sociala medierna. I dessa kan man framföra hur kommunalvalskandidaterna förhåller sig till lokala aktuella frågor.
Kommuner, var tydliga i er kommunikation!
Lyckas partierna i sina kandidatuppställningar? Kan man bland kandidaterna finna personer som det är lätt att identifiera sig med eller som kan tänkas föra beslutsfattandet i den riktning som väljarna önskar?
– Partierna försöker få sina kandidatlistor så heterogena som möjligt, alltså så att det skulle finnas någonting för envar oberoende av parti. Detta är deras entydiga strategi.
Sannfinländarna har denna vår lyckats rekordartat bra i sin kandidatuppställning. Tiihonen vill dock inte spekulera i hur deras popularitet kommer att se ut under valdagen.
Men ju fullare kandidatlistor desto mer lockar man väljare. Tiihonens kollega Josefina Sipinen lade märke till i sin egen avhandling att partierna upplever det som svårare att rekrytera minoriteter med till exempel invandrarbakgrund till kandidatlistorna.
Bakgrunden syns också i röstningsaktiviteten: personer med främmande språk röstar i genomsnitt mindre än infödda finländare.
Tiihonen tänker att kommunerna kunde mera aktivt förenkla saker och berätta entydigt vem som besluter, hur och var om vilka ärenden. Det kommunala beslutsfattandet kunde också konkretiseras för kommuninvånarna betydligt mer än man för närvarande gör.
– Om ärenden känns avlägsna så motiverar det inte till att rösta. Då kanske man röstar bara på grund av medborgerlig plikt. Men då beslutsfattandet känns mer välbekant så kan detta motivera till att hitta en egen kandidat att rösta på.
Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.
