Vänsterförbundet i Helsingfors vill riva upp beslut om nedskärningar – SFP:s Rantala: Osäkerheten i ekonomin har inte försvunnit
Nedskärningarna i årets skolbudget är inte längre motiverade, menar Vänsterförbundet. Ojämlika konsekvenser för skolorna kan korrigeras internt, säger Marcus Rantala.
Helsingfors stads bokslut för 2020 följer samma trend som noterats i andra städer och kommuner.
Överskottet blev betydligt större än väntat, 496,7 miljoner euro. Det här var 234 miljoner euro mer än det budgeterade överskottet.
Årets budget innehåller en rad nedskärningar, bland annat för stadens bildningssektor. Nedskärningarna befaras resultera i större gruppstorlekar.
Vänsterförbundet i Helsingfors, som inte godkände budgetförslaget för 2021 när det klubbades i fullmäktige i december, kräver nu att nedskärningarna i skolorna dras tillbaka. I ett pressmeddelande menar partiet att de argument som gavs för nedskärningarna – alltså det svåra ekonomiska läget – inte längre håller streck.
I pressmeddelandet säger partiets fullmäktigegruppordförande Veronika Honkasalo att Vänsterförbundet kommer att föreslå att fostrans- och utbildningsnämnden får rätt att överskrida sin budget.
Vänsterförbundet pekar finger mot Samlingspartiet, De gröna, SDP och SFP för de förhastade nedskärningsbesluten.
Politik på kort och lång sikt
Marcus Rantala, SFP:s medlem i stadsstyrelsen, vill inte dra alltför snabba slutsatser om det goda bokslutet.
Ja det är sant att bokslutet blev bättre än väntat, tack vare statliga stödåtgärder och tack vare att skatteintäkterna inte sjönk som man befarat, säger Rantala.
Å andra sidan kommer överskottet till användning. Helsingfors investerar, bland annat i mögeldrabbade skolor och i nya skolbyggnader. Trots överskottet behöver man ta lån för att klara dessa investeringar, säger Rantala. I dagsläget finansierar staden projekten till 85 procent, resten görs med lån. Prognoser visar att självfinansieringen kan sjunka till 65 procent.
Vad gäller nedskärningarna inom bildningssektorn så höjdes det ursprungliga budgetförslaget med knappt 30 miljoner euro, säger Rantala.
– Nu måste vi se vilka konsekvenser som effektiveringsåtgärderna får. Det kan variera från skola till skola.
Rantala säger att han under tisdagen diskuterat frågan om hur nedskärningarna drabbar de olika skolorna med biträdande borgmästare Pia Pakarinen (Saml). Budskapet från stadens ledning är att de ojämlikt fördelade konsekvenserna kommer att korrigeras, till och med under denna vecka.
Några tilläggsmedel behövs inte, säger Rantala. Det handlar snarare om att se över interna beräkningsgrunder.
– Det finns en vilja att lösa det, och förutsättningar att göra det nu då ekonomin är bättre än väntad.
Trots detta har osäkerheten i ekonomin inte försvunnit, fortsätter Rantala.
– Man ska komma ihåg att tack vare att Helsingfors skött sin ekonomi så har staden inte tvingats permittera personal. Tvärtom så har vi kunnat nyanställa och inte behövt tvärbromsa investeringarna. Social- och hälsovårdsreformen kommer att ta pengar av staden. Det gäller att tänka långsiktigt och inte undergräva en hållbar ekonomisk politik. Samtidigt måste vi undvika att göra kortsiktiga inbesparingar som vi måste korrigera senare. Det är en balansgång.
