Marthaföreningar i Sibbo stödjer unga vuxna i unikt samarbete med kommunen

Det finns invånare som bara behöver ett lite stöd i vardagen för att hållas på fötter. I Sibbo kallades marthorna in för att bidra till en bättre och mer klientvänlig service.

Det är frågan om ett unikt samarbete och en första tvåspråkig pilot. Sibbo kommun ordnade tillsammans med de lokala marthaföreningarna en matlagningskurs för unga vuxna i behov av stöd.

Katarina Alhovuori, servicechef inom tjänster för den arbetsföra befolkningen i Sibbo, säger att orsakerna till att hon kontaktade marthorna är många.

– Marthorna är neutrala, det är viktigt för den här målgruppen, säger Alhovuori. Marthornas arbete för en trygg vardag är något som kan stödja de här deltagarna.

Kommundirektör Mikael Grannas säger att behovet av tredje sektorns insats i kommunen är stort och att det kommer att växa.

– Trycket på den offentliga sektorn ökar hela tiden, säger Grannas. De lagstadgade uppgifterna kommunen ska sköta blir fler och fler, men vi får inte mer pengar för att sköta dem.

Utan tredje sektorns insats i Sibbo skulle kommunen inte ha råd att fånga upp till exempel invånare som bara behöver lite, men ändå kontinuerligt stöd för att få vardagen att fungera.

– Det är omöjligt att säga hur mycket tredje sektorns verksamhet är värd i pengar, säger Grannas.

– Hur mäter man hur mycket det kostar att få en människa på fötter? frågar Alhovuori. I ett ekonomiskt utmanande läge är det ofta i förebyggande verksamhet man skär.

Den inbesparing som eventuellt uppstår frigör medel för till exempel köp av tjänster för social- och hälsovårdsverksamheten.

Också invånarna i Sibbo har höga förväntningar på servicenivån och det kommer att synas under vårens kommunalval. Grannas ser framför sig en kampanjperiod under vilken kandidaterna lovar arbeta för utökad och bättre service inom olika sektorer.

– Trycket på en ökad välfärd är konstant, och det finns ingen som vill säga som det är, att vi egentligen inte har råd med en välfärd bättre än den vi har i dag, tvärtom.

Stök i köket en ögonöppnare

Nora, 20 år, var en av deltagarna i matlagningskursen. Hon deltog för att bredda sina kökskunskaper.

– Det jag ville få ut av den här kursen var lättlagade och enkla recept på hälsosam mat.

Ett mål med kursen var också att visa de unga hur mycket förmånligare det är att köpa råvaror i säsong och tillreda dem själv.

Nora har märkt att hon mår bättre av att äta mycket grönsaker:

– Sötsuget har försvunnit helt och hållet, tidigare var jag ofta sugen på något sött och gott.

Elisabeth Eriksson är aktiv inom Sibbo marthaförening och hushållsrådgivare vid Finlands Svenska Marthaförbund. Inom ramen för förbundets projekt “Hantera vardagen” fungerade Eriksson som ledare för kursen.

– Det är bra att vi involverade både svensk- och finskspråkiga marthor, säger Eriksson. Om vi ordnar fler kurser för socialsektorns klienter, är det viktigt att det finns tillräckligt många frivilliga marthor som vet vad de här kurserna innebär. På så sätt blir inte bördan för tung för den enskilda.

Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Finlands Svenska Marthaförbund och aktiv martha i Sibbo, ansvarade för kursen recept och handledning.

Sipoon martats ordförande, Päivi Tamminen, säger att kursen varit en ögonöppnare.

– Jag hade inga fördomar, men nog icke-befogade tankar om målgruppen. Det har varit lärorikt för mig att träffa människor som jag i vardagen inte har någon kontakt med.

Frivilliga och flexibla

Sibbo har under de senaste åren varit en av landets mest attraktiva kommuner i fråga om inflyttning. Det är på sikt bra för kommunens ekonomi, men det är också en utmaning. Nyinflyttade saknar ofta ett nätverk och i synnerhet barnfamiljer löper en risk att falla mellan stolarna.

– Den rotlöshet vi ser hos våra nya invånare innebär en belastning för social- och hälsovården, säger Mikael Grannas. Familjer med små barn, pressade tidtabeller och kanske pressad ekonomi mår bäst av att snabbt bli integrerade i sin nya närmiljö.

I Sibbo erbjuder tredje sektorns verksamhet allt från familjecaféer till vedklyvning och största delen av de olika verksamheterna är öppna för alla invånare. Nätverk som dessa innebär en snabbare väg in i den nya omgivningen, vilket kan bidra till att behovet av stöd från den sociala verksamheten minskar eller till och med försvinner helt och hållet.

– Kommunens sätt att arbeta är inte alltid tillräckligt flexibelt, säger kommundirektör Grannas. Vi kan vara byråkratiska och långsamma, våra klienter har så att säga sin plats i kön.

Stort behov i många målgrupper

Unga vuxna var målgrupp för kommunens och marthornas matlagningskurs. Mikael Grannas ser att behov för liknande verksamhet finns i många olika målgrupper.

– Under de senaste åren har vi haft vissa utmaningar med en del av våra ungdomar. Det handlar om droger, misshandel och användning av sociala medier för spridning av olämpligt innehåll, säger Grannas. De här ungdomarna skulle behöva något vettigt att göra som kanske tredje sektorn kunde erbjuda.

– En annan målgrupp som är i behov av vardagligt stöd är våra äldre invånare. Då vi strävar efter att så många som möjligt ska bo hemma så länge som möjligt är det viktigt att också den äldre befolkningen erbjuds möjligheter till ett innehållsrikt liv. Umgänge är något som tredje sektorn kan erbjuda på ett annat sätt än kommunen kan.

Kommunen kan bereda väg för samarbeten med tredje sektorn på strategisk nivå, den sociala sektorn ansvarar för det operativa arbetet och övervakar samarbetet.

– Privaträttsliga frågor och personskydd är högt skattade i vårt land och det kräver en kunnig, välutbildad och dedikerad personal för att hålla i samarbetet med utomstående. Samarbetet med frivilliga aktörer bygger på en stor tillit till dem.

På frågan om Mikael Grannas själv är aktiv inom tredje sektorn är svaret följande:

– Inte i någon organiserad form, nej. Men, jag har en äldre granne vars snö jag skottar för att hen ska kunna röra på sig också under snörika vintrar. På somrarna klipper jag också grannens gräsmatta samtidigt som jag klipper min egen.