Gemensam socialvård på Åland – ”Efterlängtad reform för oss på fältet”
När KST, Ålands hittills största kommunala samarbete, sjösattes vid årsskiftet var de två ledstjärnorna likvärdig social service för klienterna, oavsett var på Åland de bor, och ökad möjlighet till specialisering och större arbetsgemenskap för personalen. Men resan har inte varit spikrak och flera kommuner går på knäna på grund av ökade kostnader för socialvården.
Centerpolitikern Runar Karlsson med lång erfarenhet av lagtings- och ministeruppdrag och nu ordförande för Saltviks kommunfullmäktige, valdes till ordförande för KST:s styrelse för åren 2020–2021.
– En sammanslagning av socialvården på Åland har diskuterats i 15 år, minst, och vi har nu byggt upp en ny kommun från noll. Det är klart att det varit en lång process med många problem, säger han.
Vissa kommuner, som fått höjda utgifter för socialvården jämfört med nuläget, är missnöjda. Till dem hör Lumparland med cirka 370 invånare som räknar med en tilläggskostnad på 200 000 euro för socialvården 2021 jämfört med 2020.
– Helt omöjligt för oss som liten kommun att klara av. Det här året klarar vi utan lån men det går inte på sikt, säger Lumparlands kommundirektör Mattias Jansryd.
Rättvist på sikt
– Utfallet kan bli så om man ser kostnaden som en ögonblicksbild, säger Runar Karlsson. Men om ett fall med dyra behov uppstår kan en liten kommuns utgifter för socialvården mångdubblas i ett slag. Med den solidariska finansieringsmodellen blir de årliga kostnaderna förutsägbara. De jämnar ut sig på sikt och blir mer rättvisa. Dessutom är dagens system väldigt utpekande i små kommuner. ”Alla” känner till den eller de klienter som sägs ”kosta mycket och rasera kommunens ekonomi.”
Karlsson ser endast en lösning på Lumparlands och även andra kommuners problem.
– Landskapsandelssystemet måste förändras. Lagtinget kan inte stifta en lag som ålägger kommunerna skyldigheter som de inte har råd att uppfylla. Jag litar på att det blir gjort.
Kommundirektör Jansryd säger samma sak:
– Vi hoppas att landskapet kommer emot men än har vi inte fått några löften.
Tajt budget
Budgeten för KST för 2021 bygger på kommunernas kostnader för socialvården för 2020 – utan ökning trots att kostnaderna ökat årligen under de senaste åren och trots att en ny sociallag antagits. En lag som enligt Runar Karlsson är kostnadsdrivande.
– Det blir tajt. Klienterna måste få den service de har rätt till. Vi ska se om vi bland annat kan centralisera mer för att spara personalkostnader när det gäller våra boenden och dagverksamheter.
Personal från kommunernas socialkontor har erbjudits jobb inom KST och de allra flesta eller närmare 70 personer, tackade ja. Malin Lundberg och Ulrika Holmlund är två av dem. Malin var tidigare socialsekreterare i Saltviks kommun, som hade totalt två anställda inom socialtjänsten, medan Ulrika arbetade som socialarbetare i Mariehamn.
– För oss på fältet är den här reformen mycket efterlängtad. En större organisation där fler jobbar med samma frågor blir mindre sårbar. Vi får fördjupa oss inom ett område och vi har fler arbetskamrater att byta erfarenheter och kunskap med, säger de.
De tror också att personalrekryteringen kan bli lättare när man vet vilket område man ska jobba med – när man inte behöver göra allt som man gjort i en liten kommun.
KST-nivåer ska fastställas
– Rättssäkerheten ökar för klienterna och servicen blir mer jämlik, säger de.
Som det varit hittills har de anställda hört om personer som flyttat från en kommun till en annan för att se om de kan få ”bättre” service i en annan kommun eftersom lagar och behov kan ha tolkats olika.
I praktiken kan det gå åt andra hållet med KST – att någon klient får minskat stöd om hen råkat bo i en kommun som gett mer service än lagen kräver, exempelvis när det gäller färdtjänst.
Att fastställa nivåerna för alla tjänster är därmed en stor fråga för nya KST.
För klienterna betyder KST också att de kan få en annan handläggare än den som de varit vana vid.
– Det kan vara på gott och ont. En del vill ogärna ha en ny, andra är gladare om personkemin inte stämt, säger Ulrika Holmlund.
Högre lön för några, lägre för andra
Det har också varit en del gnissel om lönerna.
– Vi har rent generellt efterlyst ett lönelyft som skulle göra våra löner jämförbara med dem på fastlandet. Löneläget på Åland ligger lägre, säger Ulrika Holmlund.
Alla som flyttat till KST har inte heller fått samma lön som tidigare. En del har fått lägre lön, andra högre. Det beror bland annat på att kommunerna ibland haft olika lönenivå eller att den anställda fått en annan befattning – ibland lägre, ibland högre – inom KST.
– Har man haft en chefsposition i sin kommun men blir en ”vanlig” socialarbetare inom KST har man fått sänkt lön, säger Runar Karlsson.
Bättre för var dag
Malin Lundberg och Ulrika Holmlund förväntade sig ett smärre kaos när de började jobba på KST den 4 januari. Så illa var det inte.
– Det här är en stor omorganisering mätt med åländska mått. Allt kan inte vara klart från början men det blir bättre för varje dag. Vi är inte heller helt fulltaliga ännu, några tjänster är inte tillsatta, säger de.
KST Kommunernas socialtjänst
- 2015 antog Ålands lagting en landskapslag om att Åland skulle utgöra ett socialvårdsområde.
- Kommunalförbundet KST inledde sitt arbete i praktiken vid årsskiftet i år och ansvarar för all socialvård utom barn- och äldreomsorgen som fortfarande sköts av de 16 kommunerna.
- KST har sitt huvudkontor i Mariehamn. Personal från kommunernas socialkontor har erbjudits nya jobb inom KST. Servicen är uppdelad i fem verksamhetsområden med varsin chef – barnskydd, vuxensocialarbete, funktionsservice och sysselsättning, organisationsstöd och tidigt stöd för barn och familj.
- KST driver ett tiotal boenden för personer med specialbehov och ett flertal dagverksamheter.
Kommunerna godkände i ett grundavtal en solidarisk fördelning av kostnaderna. - Varje kommun betalar enligt invånarantal och skattekraft. Budgeten för 2021 ligger på drygt 30,3 miljoner euro.
Det här är en artikel från Kommuntorget 1/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.
