Kommunförbundet stödjer med info – ”Vi visar vad som är möjligt”
Kommunförbundets Miira Riipinen tror att klimatarbetet har medvind.
Också Kommunförbundet betonar klimatfrågorna i sin informationskampanj inför kommunalvalet. Syftet är att informera kandidater och blivande kommunalpolitiker om vilka beslut som har betydelse för klimatet, säger Miira Riipinen, direktör för Kommunförbundets enhet för samhälle och miljö.
– Utsläppsminskningen handlar om små och stora beslut på ett brett spektrum. Kommunerna måste också förbereda sig på klimatförändringen, som redan sker.
Riipinens bedömning är att mycket hänt i kommunerna de senaste fem åren vad gäller klimatfrågan. Kommunerna nätverkar allt mer, och klimatet har fått en centralare roll. Ändå finns det mycket att göra för att öka vetskapen om vad kommunerna kan göra, själva och genom samarbete.
I vilken utsträckning är klimatfrågan fortfarande en svår politisk fråga i kommunerna?
– Det hör till en demokrati att det finns olika infallsvinklar och värderingar. Läget är på så vis bra, att det finns ett stort intresse bland beslutsfattarna för klimatfrågor och många vet att kommunen har en viktig roll i arbetet. Över 50 procent av finländarna bor i en kommun som ställt egna klimatmål. Sedan är frågan: Vad är man beredd att göra för att nå målet? Ekonomin påverkar, för klimatarbetet kräver investeringar och personalresurser. Koordineringsarbetet mellan social- och hälsovårdssektorn, bildningssektorn, den tekniska sektorn och så vidare är omfattande. Är man i kommunerna beredd att investera, beredd att vika personalresurser för arbetet och har man tillräcklig kunskap om stöd som kan sökas för detta?
Kan påverka direkt och indirekt
Riipinen tror trots allt att klimatarbetet har medvind. Pandemin följs av ekonomiska stimulanspaket, nationellt och internationellt, och dessa kopplas till åtgärder som stödjer klimatarbetet. Att åtgärderna kommer att synas i kommuninvånarnas vardag, till exempel genom renare luft och mindre trafikbuller, motiverar ytterligare.
Men för att beslutsfattare ska se kopplingen mellan det ekonomiska och det hållbara behövs information. Här drar Kommunförbundet sitt strå till stacken genom synliggöra allt det som kan göras i kommunerna.
Videor och guider ska sprida kunskap om hur till exempel energiproduktion, trafiklösningar och upphandling kan bidra till en hållbar tillväxt.
I vissa fall har kommunen möjlighet att direkt inverka på utsläppsnivåerna. Är det lokala energibolaget kommunägt kan beslut tas om att övergå från fossila bränslen till förnybara. Också effektiveringar av kommunala fastigheters energiförbrukning hör till denna kategori.
Kommunen kan även indirekt, genom till exempel trafik- och markplanering, bidra till en hållbar utveckling.
– Problemet är inte att kommunerna saknar ambitiösa mål. Men för att målen ska förverkligas behövs statens, företagens och kommuninvånarnas insatser.
Regeringsprogrammets mål är att Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035. Det målet nås inte utan kommunerna, men Riipinen är oroad över mängden nationella program som planeras.
– Är de koordinerade med kommunernas klimatarbete? Information behövs så att staten och kommunerna inte kör på olika spår.
Miira Riipinens hälsning till kandidaterna i kommunalvalet
Det är inte vår sak att säga vilka mål kommunerna ska ställa, men vi berättar om vad som är möjligt. Kommunförbundet stödjer med hjälp av information, och genom att vara intressebevakare gentemot staten.
Det här är en artikel från Kommuntorget 1/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.
