Finländare positiva till byggande i trä – men attityder och okunskap är fortfarande ett problem
Det finns ett behov att uppdatera träbyggandets image i de större städerna. Inte minst eftersom Finland behöver fler koldioxidsnåla hus.
Finländare förhåller sig positiva till träbyggande, enligt en utredning som Miljöministeriet beställt.
Hela 77 procent av finländarna förhåller sig positiva eller mycket positiva till att offentliga byggnader byggs i trä, uppger ministeriet i ett pressmeddelande. Med offentliga byggnader menas skolor, daghem och byggnader inom social- och hälsovården samt flervåningshus byggs i trä.
Av respondenterna önskar 69 procent att den egna kommunen byggde mer i trä. Av dem som förhåller sig positiva eller mycket positiva till träbyggande önskar 95 procent att hemkommunen byggde mer i trä.
Det största stödet för offentligt byggande i trä fanns i Södra Savolax, där hela 86 procent önskade att kommunen byggde mer i trä. I Södra Savolax är träprodukt- och möbelindustrins andel av förädlingsvärdet inom industrin den högsta i Finland, vilket delvis kan förklara den positiva inställningen.
Minst stöd för att öka byggandet i trä fanns bland invånarna i Egentliga Finland, Birkaland och Nyland, men även i dessa landskap önskade närmare två tredjedelar av respondenterna mer offentligt byggande i trä.
– Det verkar finnas behov att uppdatera träbyggandets image i de större städerna. Det här förutsätter att staden engagerar sig i frågan och anvisar områden eller tomter för träbyggande. Städernas engagemang i träbyggande syns också på andra håll i Europa. Till exempel meddelade Berlin i december att det ska byggas en trästadsel med 5000 bostäder i området kring den nedlagda flygplatsen Tegel, säger Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande.
Klimatvänligt material som lagrar kol
Enligt de nationella målen för offentligt byggande i trä ska träbyggandets marknadsandel utgöra 31 procent av alla offentliga nya byggnader 2022 och 45 procent 2025. Bakgrunden till målen är begränsningen av klimatförändringen och strävan efter ett mer koldioxidsnålt byggande.
Heino säger att kommunerna har en betydande roll när det gäller att begränsa klimatförändringen, och att bygga i trä är ett sätt att minska utsläppen regionalt.
– Träbyggandet kan också bidra till regionens sysselsättning och byggandets kvalitet. Att finländarna vill ha mer byggnader i trä är viktig information för oss.
Rapporten kartlade också finländarnas uppfattningar om träbyggande. Finländarna värdesätter att trä är ett mångsidigt och inhemskt material, men få kan bedöma träbyggandets konkurrenskraft och klimatpåverkan.
– Endast hälften ansåg att trä lämpar sig för byggandet av flervåningshus. En tiondedel ansåg till och med att trä är ett olämpligt material för flervåningshus. Att förändra attityderna är en stor utmaning för oss. Erfarenheten av användningen av trä i byggandet av flervåningshus ökar allt eftersom trähöghus så småningom blir vanligare. När vi får goda exempel tror jag att även attityderna kommer att förändras. Förändringen är redan igång, även i Finland, säger Heino.
Över en tredjedel av respondenterna kunde inte ta ställning till om priset på träbyggandet är konkurrenskraftigt. Var fjärde kunde inte bedöma huruvida träbyggandet påverkar klimatet.
Heino säger att utgångspunkten vid träbyggande är samma som i fråga om andra material: allt börjar med bra planering och genomförande.
– Därtill är trä ett klimatvänligt material eftersom det lagrar kol i byggnadsbeståndet under en lång tid, säger Heino i pressmeddelandet.
Sammanlagt 2 000 finländare svarade på konsumentpanelen som genomfördes i september och oktober 2020.