Bibliotek synas i Raseborg, Kimitoön och Vörå — antalet bibliotek har minskat under de 10 senaste åren
Det är budgettider i kommunerna som ser över investeringar och sparobjekt. Bland de senare finns biblioteken, som bildningsnämnder och fritidsnämnder överväger att lägga ner eller minska servicen i.
När fritidsnämnden i Raseborg möts ikväll föreslår bildningschef Tina Nordman att filialbiblioteken i Tenala och Bromarv läggs ner från och med april nästa år. Det här skulle spara 41 300 euro.
I stadens budgetförslag för 2021 har biblioteksverksamheten fått 225 000 euro mindre än i år. En person i bibliotekspersonalen har redan sagts upp i samband med Raseborgs samarbetsförhandlingar.
Göran Karlsson (SFP), som är ordförande i fritidsnämnden och även ordförande för föreningen Bromarf Biblioteks Vänner, som äger bibliotekshuset Furutorp där filialbiblioteket finns, motsätter sig stängningsförslagen. Han kommer att jäva sig när ärendet behandlas ikväll.
Karlsson säger att han diskuterat ärendet med de övriga i nämnden och nästan alla verkar vara av åsikten att ingetdera filialbibliotek ska stängas.
— Trycket att spara är stort men inte i balans sett till hur lite man sparar och hur stor skada stängningarna åstadkommer. Jag har svårt att tro att biblioteken stängs.
Kan inte ersättas med bokbuss
Biblioteket i Bromarv är öppet 10 timmar i veckan, vilket håller lönekostnaderna nere säger Karlsson, och eftersom staden hyr fastigheten av en förening är hyran låg, på årsnivå lite på 9 000 euro.
Kunde inte en bokbuss betjäna Bromarvborna på ett likvärdigt sätt?
— Inte alls. En bokbuss skulle komma kanske inte ens varje vecka och stanna högst en timme. Det kan inte jämföras med ett bibliotek där man kan använda Internet och läsa tidningar. Dessutom förstår jag inte hur bokbussen ska hinna med Bromarv och Tenala. Dess tidtabell är redan ansträngd.
Enligt Karlsson är användningsgraden för biblioteket i Bromarv hög, och den stiger under somrarna då fritidsboarna anländer. Biblioteksservicen är en av de få kommunala tjänster som sommargästerna i Bromarv får för sina skattepengar, menar Karlsson.
Föreningen som äger bibliotekshuset ordnar mellan sju och nio tillställningar i biblioteket i Bromarv varje år, till exempel författarbesök. Staden ordnar själv inga kulturevenemang i Bromarv, och om biblioteket läggs ner påverkas också föreningen, säger Karlsson.
— Om vi inte får hyresintäkter av staden måste vi hyra huset till någon annan. Vi kan ha en tom lokal stående. Vi kan inte heller upprätthålla ett bibliotek, för privata bibliotek får inte statliga stöd och stiftelser stöder sällan sådana.
Förändrad service i Kimitoön
Också i Kimitoöns kommun ska biblioteksverksamheten spara. Det handlar om 100 000 euro under de kommande tre åren.
Bildningsnämnden i kommunen beslöt i måndags att inbesparingarna ska genomföras genom att minska anskaffningar och genom personalkostnader. Själva biblioteken blir kvar och till exempel i Dalsbruks bibliotek går man in för meröppet.
Inbesparingarna i Kimitoöns kommun har diskuterats flitigt i sociala medier, men till ÅU säger bildningsnämndens ordförande Michael Oksanen (SFP) att förändringarna inte är dramatiska (bakom betalmur).
Små medel, uträttar mycket
I Vörå tillsatte vikarierande kommundirektören Tom Holtti i september en arbetsgrupp för att se över hur bibliotekstjänsterna ska se ut framöver. Det här eftersom det finns ett 30 000 euro stort sparkrav på verksamheten.
Främst är det filialbiblioteken i Oravais och Maxmo som ligger illa till, något som förvånar Marina Sandström, bibliotekschef i Vörå.
Hon säger att bibliotekens användningsgrad är stigande, sannolikt tack vare en aktiv personal som når ut till folk och uppmuntrar till att använda bibliotekens tjänster.
— Vi jobbar med små medel men uträttar mycket. Därför tycker jag att det är väldigt konstigt om vi tvingas spara 30 000 euro. Personalkostnader utgör den största utgiften. Vi kan inte skrapa ihop en sådan summa på annat håll. Förstås har det varit tal om att se över bokbussens verksamhet, men också den är i flitig användning. Bussen börjar vara till åren kommen men det finns olika alternativ för att upprätthålla den tjänsten.
Bokbussen i Vörå besöker främst skolor och daghem, byarna och Maxmo skärgård.
Ville ha bibliotekspedagog
Det är spartider men finns det något som biblioteksväsendet önskar, något som med små medel kunde utveckla verksamheten ytterligare?
— Jo, vi hade ansökt om en bibliotekspedagog, eftersom vi har mycket samarbete med daghemmen och skolorna och personalen inte räcker till. Men vi fick avslag på den ansökan och istället blev det tal om sparåtgärder.
Liksom andra bibliotek tvingades biblioteken i Vörå stänga under vårmånaderna, då coronarestriktioner infördes. Personalen permitterades trots allt inte, utan kunde jobba med sådant som det i vanliga fall inte finns tid för, säger Sandström.
Sandström har inte hört något av arbetsgruppen sedan den tillsattes men gissar att frågan blir aktuell när kommunbudgeten behandlas senare i år.
Färre bibliotek, inte nödvändigtvis sämre service
Hur ser det då nationellt sett ut för biblioteken i Finland? Enligt Kommunförbundets statistik har samtliga bibliotekstjänster minskat klart under de senaste tio åren.
Samtidigt gäller det att inte dra för snabba slutsatser av statistiken. Johanna Selkee, sakkunnig i biblioteksfrågor på förbundet, säger att man inte ska anta att det minskande antalet bibliotek innebär en lägre servicenivå. Eftersom kommunerna är färre nu än för tio år sedan är också huvudbiblioteken färre. Vanligen kan man räkna ett huvudbibliotek per kommun.
Vid sidan av huvudbiblioteken finns filialbiblioteken och andra serviceställen och dessutom biblioteksbussar som är i flitig användning, säger Selkee.
— Istället för väggar har resurser styrts till e-material, IT-verktyg, meröppna bibliotek, evenemang, handledning och utbildning. Bibliotekspersonalen finns också på annat håll än biblioteken: på serviceboenden, daghem och skolor. På nätet finns allt mer innehåll och tjänster.
Med andra ord säger väggarnas antal inte allt om vad som erbjuds. Klart att bibliotek behövs, säger Selkee, men att de blir färre betyder inte att verksamheten försämras.
— Tidigare blev det inte mycket över till utveckling då kommunerna, som i huvudsak bekostar biblioteksväsendet, upprätthöll ett för tätt biblioteksnät.
Korrigering kl 12:53: Vörås bibliotekschef heter Marina, inte Marianne Sandström.
