Enkät: Kommunerna tror inte på den automatiska ekonomiska rapporteringens fördelar
Kommunernas och samkommunernas ekonomiska rapportering förnyas i början av nästa år. Kommunförbundet utredde kostnaderna och kommunsektorns syn på förnyelsens fördelar.
Enligt Kommunförbundets enkät tror kommunerna inte på den automatiserade ekonomiska rapporteringens produktivitetsfördelar, skriver förbundet i ett pressmeddelande.
Knappt hälften av kommunerna ansåg att de kunde uppnå måttliga produktivitetsfördelar även om dessa inte skulle realiseras förrän om flera år.
Inga kostnadsfördelar i början
Kommunernas och samkommunernas ekonomiska rapportering förnyas i början av nästa år när hela kommunsektorn går över till automatisk ekonomisk rapportering och de ekonomiska uppgifterna skickas till Kommunekonomins informationstjänst vid Statskontoret.
Det främsta målet med omläggningen är att öka produktiviteten.
Kommunförbundet utredde kostnaderna förknippade med omläggningen och kommunsektorns syn på dess produktivitetsfördelar.
Enligt enkäten kommer kommunernas och samkommunernas kostnader för ekonomisystemen att öka med cirka 1,7 miljoner euro per år på nationell nivå. Kostnaderna av engångsnatur vid övergången till automatiserad ekonomisk rapportering uppskattas till cirka 20 miljoner euro.
– Utifrån enkätsvaren kommer den automatiserade ekonomiska rapporteringen inte, åtminstone inte i början, att ge de kostnadsfördelar som den antogs ge. Investeringens återbetalningstid blir därmed mycket lång, eller rentav oändlig, säger utvecklingschef Mikko Mehtonen vid Kommunförbundet.
Extra arbete och kostnader
Produktivitetsfördelarna kommer enligt enkätsvaren att förverkligas så småningom i form av minskat manuellt arbete och bättre tillgång till jämförelsedata, men tidigast år 2022–2025.
Granskningarna och korrigeringarna i det inledande skedet kommer att innebära extra arbete och kostnader efter att systemet tagits i bruk.
Endast några av de tillfrågade kunde bedöma värdet på produktivitetsfördelarna i euro. Därmed fick man inte någon tydlig uppfattning om återbetalningstiden för investeringen.
I gruppen kommuner med under 20 000 invånare observerades mer produktivitetsfördelar än i resten av materialet. Samma fenomen observerades i små samkommuner. Det kan förklaras av den ringa mängden uppgifter att rapportera jämfört med stora aktörer.
– Det största hindret för att uppnå produktivitetsfördelar var invecklade rapporter och det oändliga systemarbetet kring dem, såsom underhåll, avstämning och korrigering av fel. Cirka hälften ansåg att investeringen inte kommer att återbetala sig eftersom man inte såg några produktivitetsfördelar, säger Minnamaria Korhonen, sakkunnig vid Kommunförbundet.
Enkäten besvarades av 101 kommuner och 35 samkommuner och den genomfördes i september 2020. I kommunerna som deltog i enkäten bor 66 procent av hela landets befolkning. Samkommunerna som deltog representerar 48 procent av alla samkommuners volym.
Sifferuppgifterna i euro har justerats upp till riksnivå.
