Personer utan hemkommun ska få gratis coronavård, men kommunerna lovas ingen extra ersättning för detta
Social- och hälsovårdsministeriet vill att till exempel papperslösa får avgiftsfri vård. Kommunförbundets utredning visar att denna målgrupp finns i 30 procent av kommunerna.
Personer som saknar hemkommun i Finland, eller som saknar nödvändiga försäkringar, ska inte behöva betala för den undersökning och vård som kan orsakas av en coronavirusinfektion.
Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna inte tar ut kostnader av dessa personer, även om vården i vanliga fall är avgiftsbelagd för personer som har tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd men som saknar hemkommun eller intyg om rätt till vård.
Personer utan hemkommun har rätt till brådskande vård, men kommunerna är inte skyldiga att ge annat än just brådskande vård. I dokumenterade fall av coronavirus kan trots allt undantag göras, skriver ministeriet i sitt Kommuninfo.
Ingen extra ersättning
Avgiftsfriheten ska trygga att alla som insjuknat i coronaviruset får vård, men kommunerna lovas ingen separat kompensation i samband med rekommendationen. Ministeriet hänvisar till regeringens fjärde tilläggsbudget som stöder sjukvårdsdistrikt och kommuner med 1,4 miljarder euro.
Vanligtvis är personer som saknar hemkommun studerande (som inte arbetar i Finland), diplomater (även om de ofta har försäkringar som täcker vårdutgifter),utstationerade arbetstagare, au pairer och ”papperslösa”, till exempel asylsökande som stannar kvar i landet trots att de inte beviljas uppehållstillstånd.
Vad gäller denna grupp, så visar Kommunförbundets kartläggning att i cirka 30 procent av kommunerna vistas personer som fått negativt asylbeslut
166 kommuner, vilket motsvarar 77 procent av befolkningen, deltog i enkäten, som var den första i sitt slag. Exakta utredningar är svåra i det här fallet, och kommunernas uppgifter ska ses som uppskattningar av situationen.
Uppskattningarna är förknippade med osäkerhet eftersom personer i målgruppen flyttar ofta till annan ort och växlandet mellan mottagningstjänster och kommunala tjänster komplicerar bedömningen av antalet personer i gruppen.
Bristfälligt ersättningssystem
Utgående från svaren har Kommunförbundet alltså räknat att det i cirka 30 procent av kommunerna vistas personer som stannat kvar i Finland efter att de fått negativt asylbeslut. I 20 procent av kommunerna finns sådana barnfamiljer.
Uppskattningsvis finns det på nationell nivå 700–1 100 personer som stannat i Finland trots negativt asylbeslut. Antalet barnfamiljer uppskattas till 30–50 familjer.
Dessa personer har rätt till mathjälp, läkemedel och nödinkvartering men kommunerna har inte alltid sökt statlig ersättning för denna socialservice, visar Kommunförbundets utredning.
Orsaken är sannolikt bristande kunskap om ersättningssystemet och ansökningssystemets omfattande byråkrati. Ersättningssystemet verkar bitvis till och med oändamålsenligt för de kostnader som borde ersättas av staten faller ofta på kommunen.
Finansieringssystemet borde ses över eftersom det i första hand är statens som är ansvarig i frågan, skriver Kommunförbundet.
