Bolagsdemokrati eller allmännytta?

En paradox i dagens samhälle är att samtidigt som offentlighets- och öppenhetskrav formellt blir norm överallt, försvinner beslutfattandet längre ifrån medborgarna och kommunernas personal. Samtidigt som beslutsfattandet i till exempel Helsingfors och Åbo går att följa med via webb-tv, deltagande planering tas i bruk och ungdomar har fått sina egna påverkningskanaler, döljs allt fler beslut helt och hållet från offentligheten.

Detta handlar givetvis om bolagiseringen. Då kommunal service utlokaliseras antingen på basis av konkurrensutsättning eller annan privatisering, överlåter vi ofta våra gemensamma skatteeuro till vinstmaximering i bolag. Fastän ett aktiebolag sköter kommunal service, upphör den i kommunallagen stadgade rätten till information för folkvalda att gälla, trots att kommunen själv äger 100 procent av bolaget. Samtidigt upphör även lagen om offentlighet 
i myndigheters beslut att gälla.

Ett aktiebolag ska enligt lagen koncentrera sig bara på sig självt och inte på omliggande strukturer. Bolagets styrelse fattar beslut bakom slutna dörrar och majoriteten av de principiellt viktiga besluten är sannolikt hemligstämplade då de utgör information som konkurrenter kan dra nytta av.

En ännu viktigare fråga än öppenhet i bolag är givetvis huruvida det överhuvudtaget är rätt att företag gör vinst på människors hälsa genom medel som finansieras kollektivt. Riskerna bärs ändå i sista hand av kommunerna, som vi märkt i samband med att privata daghem gått i konkurs och kommunen snabbt själv blivit tvungen att ordna dagvårdsplatser.

I Sverige har vinst i vården blivit ett viktigt tema inför riksdagsvalet. I detta skede är det viktigt att arbeta för att det också blir det i Finland 2015. Samtidigt är det väsentligt att allmänt sprida information om orsakerna till att kommuner drar tillbaka social- och hälsovårdstjänster från marknadsaktörer till att producera dem i egen regi och att kämpa för att dra tillbaka så mycket som möjligt där det är möjligt.

Alltid är ”nykommunalisering” inte möjlig. Enligt ändringar i kommunallagen är det obligatoriskt att bolagisera verksamhet som konkurrerar på marknaden. Det är ännu oklart vilken Pandoras ask denna lagändring kommer att vara för idrotts-, bygg- och annan teknisk service. Klart är dock att den kommer att medföra bolagiseringar för bland annat energiverk och hamnar.

I dessa bolagiseringar som vi inte kan hindra är det viktigt att vi följer det kommunala systemet om offentlighet så långt som möjligt. Detta innebär att vi väljer folkvalda till bolagsstyrelserna, stiftar om personalrepresentation i dem och skriver in bredare informationsrätt än vad aktiebolagslagen erkänner i bolagsstämmorna.

DAN KOIVULAAKSO
är stadsfullmäktigeledamot (VF) i Helsingfors.

Kolumn i Fikt 4/2014