Budgetmakarna har tuffa veckor framför sig: Politikerna vill inte gallra i servicen
Hur kommer ekonomin att utvecklas under hösten? Utsikterna för arbetet med kommunernas budgeter är dimmigare än vanligt.
Den offentliga diskussionen om tilläggslån har blivit mer kritisk än den var på våren då coronapandemin härjade som värst.
Då man gör upp nästa års budget i kommunerna måste man ta i beaktande många andra viktiga faktorer. I detta skede kan man bara gissa hur många kommuner som är tvungna att höja skatterna.
Under våren fick kommunerna stöd av staten. Kommunförbundets utvecklingschef Sanna Lehtonen säger att stödet som kommunerna har fått under koronakrisen detta år har varit stort men att det inte finns några löften om stöd nästa år.
Läget är enligt Lehtonen snarare det motsatta. I stödpaketet detta år ingick en kompensation på närmare 550 miljoner euro för uppskov av utbetalningen av skatteintäkterna. Om detta minskas från kommunernas statsandelar nästa år blir stödet märkbart mindre.
— I höstens budgetmangling har man många viktiga saker att besluta om. I kommunerna kan man inte lita på att det kommer in mera pengar.
Statens budgetförslag för nästa år behandlas under Finansministeriets interna förhandlingar tisdag och onsdag 11–12 augusti. Efter detta ger Finansministeriet sitt förslag till ministerierna. Regeringens budgetmangling sker den 14–15 september.
Lehtonen önskar att man under budgetmanglingen kritiskt skulle granska breddandet av kommunernas lagstadgade uppgifter. Hon frågar sig om det nu är läge för att ändra på vårddimensioneringen och förlänga läropliktsåldern.
— För övrigt är det också skäl att gå igenom uppgifter förpliktelser men detta har man försökt i femton år utan resultat. Ingen politiker vill gallra bort service.
Vad kan man då göra för att förbättra kommunernas ekonomi – förutom strikta anpassningsprogram?
Samfundsskattens fördelningsandel förhöjdes detta år 10 procent till kommunernas fördel, vilket innebar 340 miljoner euro. Lehtonen önskar att detta kunde fortsätta även nästa år.
Kommunerna skulle också hjälpas av att man avstod från nedskärningen av kompensationen för uppskov av utbetalningen av skatteintäkterna.
— Dessa två sätt skulle vara enkla och klara att förverkliga och bägge skulle ha en direkt inverkan på kommunekonomin.
Kommunförbundet har för avsikt att uppdatera sin kommunekonomiska bedömning denna vecka.
I Kommunförbundets bedömning från juni månad försvagar coronaepidemin kommunekonomin nästa år med 1,7 miljarder euro. Största delen (1,4 miljarder) av försvagningen kan förklaras med att kommunernas skatteintäkter rasat.
Kommunernas kostnader bedöms öka nästa år med 200 miljoner euro på grund av coronapandemin.
Kommunförbundets bedömning baserar sig på svar från ekonomidirektörerna i 65 stora städer.
Artikeln är en översättning av Kuntalehtis artikel.
