Utredning: Kommunala beslutsfattare ser olika på klimatarbetet, beroende på om de är konservativa eller liberala
Värdeliberala beslutsfattare ser åtgärderna som mer effektiva än vad som är bedömningen bland värdekonservativa i de små kommunerna.
Över hälften av landets kommunala beslutsfattare oroar sig för att arbetet med klimatförändringen polariserar samhället ytterligare. Det här framgår av tankesmedjan e2 Turkimus utredning Ilmassa ristivetoa – Löytyykö yhteinen ymmärrys?
Utredningen har gjorts tillsammans med Kommunförbundet, och Vasa universitets InnoLab.
53 procent av de tillfrågade ser polariseringen som ett orosmoment. Samtidigt befarar 46 procent att arbetet går till spillo, och att kostnaderna för anpassningarna fördelas ojämnt över olika befolkningsgrupper (41 procent) och olika regioner (35 procent).
Enligt forskare Ville Pitkänen tyder det här på att det finns smärtpunkter i klimatåtgärderna, vad gäller hur rättvisa de är, som ännu inte lösts.
Skillnader mellan stora städer och små kommuner
På den politiska skalan oroar sig högersinnade och värdekonservativa för klimatarbetets pris och för industris framtid. På vänsterkanten och bland värdeliberala är man rädd för att klimatförändringen inte tas på allvar.
Det som också framgår av utredningen är att åtgärderna för att stävja klimatförändringen för brett stöd bland beslutsfattarna, men samtidigt ses åtgärderna inte som effektiva.
Energieffektiva fastigheter och miljövänlig el- och värmeproduktion får tummen upp, men till exempel begränsningen av privatbilism ses som effektivt endast i de stora städerna.
Här finns också en skillnad mellan de stora städerna och de små kommunerna, menar professor Tommi Lehtonen. Värdeliberala i de stora städerna ser nästan alla åtgärder som mer effektiva än vad som är bedömningen bland värdekonservativa i de små kommunerna.
— Hemort och värdegrund har betydelse, säger Lehtonen i e2:s pressmeddelande.
Det här resulterar i att drygt en tredjedel av de som svarade upplever att effekten av klimatarbetet är liten och svår att bevisa. Hela 49 procent upplever att Finlands ansträngningar för klimat saknar betydelse för problemet globalt sett.
Hoppas på klimatarbetets ekonomiska effekt
Tydligt är också att kommunernas politiker ser på klimatpolitiken med ekonomiska glasögon. 60 procent ser minskade utgifter som klimatarbetets stora fördel, och 45 procent ser i arbetet en möjlighet att skapa nya marknader och ekonomisk aktivitet.
— Det klimatarbete som får mest understöd är sådant som kan spara pengar, säger forskare Jussi Westinen.
En tredjedel av kommunalpolitikerna vill se stöd från EU eller staten för klimatarbetet, och 40 procent säger att kommunernas ekonomiskt trängda läge inverkar negativt på klimatarbetet.
Klimataktivister och klimat- och miljöorganisationer lobbar bland de kommunala beslutsfattarna och över hälften av dem, 51 procent, upplever att klimataktivister får för mycket uppmärksamhet. Bara fem procent av de tillfrågade upplever att de klimataktiva inte hörs tillräckligt.
Beslutsfattarna önskar att forskare och medborgare hördes mera i den klimatpolitiska debatten. Medborgarnas frånvaro i debatten hänger i hop med politikernas oro för att klimatarbetet inte får jämlika effekter, säger forskare Annu Perälä.
— En del av de kommunala beslutsfattarna upplever att medborgarnas oro inte kommit tillräckligt bra fram i den klimatpolitiska diskussionen, säger Perälä i e2:s pressmeddelande.
Utredningen finns att läsa här (på finska).
