Maria Vidberg: Namnen på landskapen berättar om vår historia
Finland hade tidigare nio landskap som vi i dag hänvisar till som historiska: Egentliga Finland, Karelen, Lappland, Nyland, Satakunta, Savolax, Tavastland, Åland och Österbotten.
Senare har en del av dessa landskap delats upp i mindre områden så att vi nu har nitton landskap. En del av de historiska landskapen har delats i en nordlig och en sydlig del. Så har man gjort till exempel med Savolax som i dag är indelat i landskapen Norra Savolax respektive Södra Savolax.
Det historiska landskapet Österbotten upptog en tredjedel av hela Finlands yta.
Medan det historiska landskapet Österbotten upptog en tredjedel av hela Finlands yta täcker det nutida landskapet med samma namn ett betydligt mindre område vid kusten. Resten av det historiska landskapet motsvaras i dag av landskapen Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Södra Österbotten och Kajanaland. I det historiska landskapet ingick dessutom några av kommunerna i det nuvarande landskapet Lappland.
Men hur kommer det sig att ett av våra västligaste landskap heter just Österbotten? Det här beror på att namnet bildar ett par med Västerbotten i Sverige. De här landskapen har fått sina namn i förhållande till Bottniska viken som än i dag förenar områdena.
Till en början hänvisade man till kustområdena på båda sidorna om Bottenviken som Botten. Benämningen kom sig av att ordet botten i äldre tid kunde syfta på de innersta delarna av en vik. Senare etablerade sig namnformen Österbotten, tillsammans med Västerbotten och Norrbotten på den svenska sidan.
Vad är nytt i Nyland då?
Det landskap som vi i dag känner som Egentliga Finland kallades ursprungligen Finland. När namnet Finland togs i bruk för hela landet behövde landskapets namn särskiljas från landets och då togs bestämningen egentliga i bruk för att markera att det handlade om det område som först benämnts Finland.
Vad är nytt i Nyland då? När landskapet i tiderna fick sitt namn var det nytt i förhållande till de äldre landskapen (Egentliga) Finland och Tavastland, vilket också fick synas i namnet.
Karelen är alltså ett exempel på ett gammalt namn med oklar bakgrund.
Bakgrunden till alla landskapsnamn är ändå inte klar. Det här gäller till exempel Karelen. Även om olika teorier om namnets bakgrund lagts fram under åren har man inte nått konsensus kring tolkningen. Det har föreslagits att det finska namnet Karjala skulle ha koppling till karja med betydelsen boskap, och att namnet ursprungligen skulle ha syftat på betesmark.
Det som setts som problematiskt med teorin är att karelarna historiskt sett inte varit kända som boskapsskötare utan snarare som jägare och fiskare. Eftersom karja också kan ha haft andra betydelser och syftat på grupper och skaror i allmänhet, är kopplingen ändå möjlig.
Karelen är alltså ett exempel på ett gammalt namn med oklar bakgrund. Det är inte alls ovanligt att bakgrunden till gamla namn förblir höljd i dunkel, medan bakgrunden till nyare namn oftare kan spåras.
Källa: Suomalainen paikannimikirja 2007. Utg. Karttakeskus och Institutet för de inhemska språken (PDF)
