Nu finns förslag på hur den svenska social- och hälsovårdsservicen i Esbo ska utvecklas
Svenskan ska betonas när staden rekryterar personal. Därtill ska servicen för missbrukare ske på bägge språken.
I en utredning om den svenskspråkiga social- och hälsovården som utfördes år 2018 visade det sig att den svenska social- och hälsovårdsservicen fungerar bristfälligt i Esbo. Varken tidsbeställningen, klientmöten eller skriftliga patientinstruktioner fungerade på svenska trots att det finns 20 000 svenskspråkiga personer i staden.
I samband med budgetbehandlingen för år 2019 beslöt fullmäktige i Esbo tillsätta en tjänst för en person med uppgift att planera och utveckla servicen på svenska inom social- och hälsovården. För år 2020 har fullmäktige slagit fast att utvecklingen av den svenska social- och hälsovården är ett prioriterat utvecklingsområde.
Tvåspråkigheten måste beaktas
Kia Leidenius, som anställts för planerings- och utvecklingsuppdraget, kan nu presentera flera förslag på utvecklingsmöjligheter och förbättringar för den svenska social- och hälsovårdsservicen i Esbo.
Coronaepidemin innebar tyvärr av flera utvecklingsprojekt lades på is men stegvis hoppas Leidenius på att arbetet med den svenska servicen igen ska kunna fortsätta.
Planeringen av social- och hälsovårdssamarbetet mellan kommunerna i västra Nyland har gått vidare under våren under Esbos ledning. I ett framtida självstyrande område för västra Nyland kommer 13 procent av befolkningen, alltså 59 000 personer att ha svenska som modersmål.
Då planeringen av området sker är det viktigt att områdets tvåspråkighet beaktas och servicen planeras så att kvalitativ service erbjuds på båda språken inom hela området. Utvecklandet av den svenskspråkiga verksamheten ingår som ett horisontellt projekt i de projektansökningar som kommunerna i västra Nyland lämnat in till Social- och hälsovårdsministeriet.
Bättre svensk telefonservice
I början av maj centraliserades telefonservicen för rådgivning och tidsbeställning till hälsostationerna i Esbo vilket innebär att det nu är lättare att ordna arbetsturer så att en svensktalande person alltid finns på plats.
Tidigare har det ofta skett att service inte erbjudits på svenska trots att man ringt till det svenska servicenumret. Leidenius planerar en kampanj för att göra det svenska servicenumret mera känt till hösten.
Ett problem som försvårar anordnandet av service på svenska är att tidsbokningen inte alltid har tillgång till information om personalens språkkunskaper. För att kunna styra en svenskspråkig klient till personal som talar svenska är denna information nödvändig. Leidenius tror att problemet kommer att kunna lösas senare i år.
Språket ska beaktas i rekryteringen
Att ha kunskap om personalens språkkunskaper är viktigt. Ett annat sätt att förbättra servicen på svenska är att fästa större uppmärksamhet vid språkkunskaper då staden rekryterar personal och att utveckla kontakterna till de högskolor och utbildningsanordnare som utbildar på svenska inom social- och hälsovården.
Kia Leidenius säger att utvecklingsprojekt kring rekryteringen och förstärkandet av samarbetet med läroanstalterna är på gång. För att locka svensktalande personal måste staden tydligt signalera tvåspråkigheten utåt.
Tvåspråkig mottagning för missbrukare
Inom den svenska socialvården får kommunerna ofta stöda sig på service som organisationer inom tredje sektorn erbjuder. Det gäller till exempel mentalvården för svenskspråkiga ungdomar. Just nu söker man lämpliga utrymmen för föreningen Kran som planerar att starta en tvåspråkig mottagning för missbrukare i Esbo.
Inom hemvården utreder man möjligheten att organisera verksamheten så att svenskspråkiga klienter och svensktalande personal bättre möts. En kartläggning har visat att 38 personer inom hemvårdspersonalen talar svenska och antalet svenskspråkiga klienter är cirka 110, så det finns goda möjligheter att förbättra den språkliga servicen. I upphandlingen av tjänster inom äldreomsorgen måste språkkunskaper ingå som kriterium för att garantera service på båda språken.
Majoriteten av de svenska långtidsboendena för äldre personer fungerar bra, men vissa boenden har utmaningar med att få svensktalande personal. Här måste staden bli bättre på att följa upp och ställa högre krav för att kunna ordna verksamheten så att de svenskspråkiga klienterna kan garanteras boende och vård i en svenskspråkig omgivning.
Ingen svensk kundstig för personer med funktionshinder
Inom familje- och socialarbetet finns det både bra och dåligt fungerande service på svenska. Ett gott betyg får det svenska familjerådgivningsteamet som har hand om de svenska och tvåspråkiga familjerna. Också barn- och mödrarådgivningen samt skol- och studerandehälsovården fungerar tillfredsställande.
Däremot fungerar de svenskspråkiga kundstigarna dåligt inom funktionshinderservicen. Ett problem är att det saknas svenskspråkiga socialhandledare. Brister finns också inom hemvården för svenskspråkiga personer med funktionshinder och inom kommunikationsundervisningen.
Det saknas även assistenter och handledare. Kia Leidenius utvecklingsförslag är att systematiskt skapa svenskspråkiga kundstigar.
Brister i översättningen
Andra utvecklingsbehov för den svenskspråkiga social- och hälsovården är att utveckla ett system för översättning och framtagandet av material, anvisningar, patientinstruktioner på svenska. Denna funktion kunde med fördel centraliseras eller till och med skötas som en nationell tjänst.
För närvarande finns det brister i hur översättningen av material sköts och en stor del av materialet saknas helt på svenska. En fråga som diskuterats och som Leidenius som bäst utreder är om svenskspråkiga klienters jourhandlingar direkt kunde skrivas på svenska. Idag skrivs de främst på finska.
I planeringen av den svenskspråkiga social- och hälsovården är det nödvändigt att garantera att information, uppföljning av servicefunktioner, språkkunskaper och utbudet av svenskspråkiga tjänster följs upp systematiskt. Utan denna kunskap går det inte att planera och organisera vård och tjänster på svenska så att de skulle motsvara invånarnas behov.
Ett kunskapsbaserat ledarskap måste vara ledordet och utgångspunkten för serviceanordnandet både på finska och svenska.
