Oroad vårdpersonal tampas med motstridiga anvisningar - Folk går på jobb fast de är sjuka, säger förbundsordförande
Anställda inom social- och hälsovården upplever att ingen bryr sig om dem, säger Nina Hahtela.
Trots att Social- och hälsovårdsministeriet kommit med preciserade anvisningar om hur hemvården ska genomföras under coronavirusutbrottet, och meddelat att man säkerställer tillgången till sjukvårdsmaterial, så förekommer det fortfarande avvikelser från anvisningarna.
Det säger Nina Hahtela, ordförande för Sjukskötarförbundet, som har konstant kontakt med sina medlemmar ute på fältet.
– Det är bra att anvisningarna preciserats, men signalerna som vi får från fältet visar att problemen består. Inom samma vårdorganisation kan det finnas olika instruktioner, och så sent som igår hörde jag att vårdpersonal inom äldreomsorgen i en större stad ännu inte blivit testad för COVID-19.
Institutet för hälsa och välfärd THL har tidigare gett anvisningar om att vårdpersonal prioriteras när man utökar testandet för sjukdomen. Enligt de uppgifter Hahtela har förekommer det att vårdpersonal går på jobb även om de är förkylda, så länge de inte har feber.
– Det här är mot de nationella riktlinjerna och tyder på väldigt motstridiga budskap.
Information är livsavgörande
Att det på lokal nivå finns avvikelser från de nationella linjedragningarna beror enligt Hahtela på att anvisningarna inte är förpliktande, och när det finns brist på skyddsutrustning så leder det till olika tolkningar av anvisningarna.
Som framgick av Kommuntorgets intervju med äldreomsorgschef Camilla Bergman-Kärpijoki i Pargas har ministeriets och sjukvårdsdistriktens anvisningar skiljt sig från varandra, och kommunerna har följt de anvisningar som varit enklast att möta.
Hahtela säger att vårdpersonal meddelar om instruktioner som ändrar från dag till dag, och att de ibland inte ens finns nedskrivna utan ges muntligt.
– Jag har aldrig varit i armén men vet att i kristider så är anvisningar och information livsavgörande. Det ska inte finnas rum för tolkning. För personalen, som riskerar sin egen och sina anhörigas hälsa, ser det ut som att ingen bryr sig om dem. De vet att de borde ha bättre utrustning.
Sjukskötarförbundets styrelse diskuterade igår frågan om tillgången till skyddsutrustning. Enligt Hahtela syns det inte i sjukhusens lager att Social- och hälsovårdsministeriet förra veckan beslöt att öppna statens beredskapslager.
– Fortfarande används sjukhusens egna lager, och det har inte kommit stora mängder med ny utrustning. Frågan är hur långt lagren räcker, givet att vi inte är i den värsta fasen av virusutbrottet.
En tickande bomb
För några dagar sedan beskrev Hahtela anvisningarna som linjelösa, och att det tickar en ”coronabomb” inom äldrevården. Hon upplever att situationen inte förbättrats sedan dess.
– Man måste fråga sig om den tryggaste platsen för de äldre inom hemvården fortfarande är det egna hemmet? Hemvårdarna är oroade för de har inte tillräckligt med utrustning, de besöker många äldre och använder kollektivtrafik mellan varven. Det är en tidsinställd bomb om äldre inom hemvården blir sjuka och överbelastar sjukhusvården.
Hahtela säger att hur Finland klarar av coronakrisen hänger på vårdpersonalens ork och hälsa. Jämfört med andra länder finns det säkert gott om utrustning, men om personalen insjuknar kan allt rämna.
– Det hänger på dem att allt fungerar, och allt stöd som staten nu kan ge dem som står i främsta linjen är nödvändigt. Det behövs förpliktigande direktiv och tillräckligt med utrustning så att vårdpersonalen tryggt kan göra sitt jobb utan att riskera sin hälsa.
Sjukskötarna uttrycker stolthet och oro
Sjukskötarförbundet har idag publicerat svaren på en enkät som under ett par veckors tid fått hundratals svar.
Svaren kan läsas här (på finska). Vi publicerar några översatta svar nedan.
– Jag är otroligt tacksam och stolt över att jag får vara del av det gäng som håller Finlands folk vid liv. En sådan här ansträngning, och ett sådant här kaos, har aldrig tidigare behövts under fredstid, så det här blir något för historieböckerna.
– Förvirrade anvisningar och avsaknad av anvisningar. Förmännen håller palaver och informerar inte direkt. Ingen styr. Allt är hemligt.
Jag är rädd för att bli sjuk och smitta mitt barn.
– Kollegan var förkyld på jobbet och frågade enhetsskötaren om hen borde testas. Inget test gjordes, för hen hade inte feber och hade inte varit utomlands. Själv var jag förkyld på jobbet då jag för tusan inte får vara borta om jag inte har feber.
– Jag har ett barn som hör till riskgruppen. Jag är rädd för att bli sjuk och smitta mitt barn. Jag har ändå arbetsplikt. Det känns verkligen overkligt. Jag önskar jag kunde stanna hemma.
– Ett professionellt lugn påverkar också patienterna och den större allmänheten. Nu gör vi så här och försöker vårt bästa. Vi klarar oss också ur detta.
