Förändring i befolkningsdatasystem kan minska på finlandssvenskarnas antal och påverka statsandelarna
Utredning av Justitieministeriet sänds på utlåtanderunda. Ett föreslaget alternativ kan få stora konsekvenser.
Det kan te sig som en liten förändring, men den kan få stora konsekvenser för kommunernas statsandelar och storleken på den finlandssvenska populationen.
Det handlar om hur folks modersmål antecknas i befolkningsdatasystemet, en fråga som enligt språkrättsrådet Corinna Tammenmaa vid Justitieministeriet diskuterats i över 20 år.
I dagsläget antecknas personens modersmål och vid behov kontaktspråk, finska eller svenska, i befolkningsuppgifterna. Kontaktspråk är det språk som personen vill att används i kontakten med myndigheter.
Skälet till att frågan diskuterats under lång tid är att det finns tvåspråkiga personer som undrar varför de inte kan vara registrerade som tvåspråkiga utan måste välja mellan finska och svenska, säger Tammenmaa.
Lägg till det att andelen finländare som har ett annat modersmål än finska eller svenska hela tiden växer och det står klart att befolkningsdatasystemet inte ger en rättvis bild av den språkliga mångfalden i Finland.
Modersmål och hemspråk
Justitieministeriet har därför gjort en utredning där man konstaterar att ”antecknandet av flera språk i systemet skulle ge en mångsidigare bild av människans språkliga identitet, av de språk som talas och av tillhörigheten till språkliga gemenskaper.”
Den tjänstemannagrupp som genomfört utredningen, och som Tammenmaa varit medlem av, presenterar två olika alternativ för hur flera språk skulle kunna antecknas i befolkningsdatasystemet.
I det ena alternativet, som också är det mest odramatiska, skulle man som nu anteckna endast ett modersmål och ett kontaktspråk men ha möjligheten att anteckna flera hemspråk.
Exakt hur ”hemspråk” ska definieras är inte helt klart, men i praktiken handlar det om de språk man använder hemma, till exempel med familjemedlemmar, och det kan vara ett annat språk än modersmålet.
Fördelen med det alternativet är att hemspråket inte skulle tillmätas juridisk betydelse, alltså blir förändringen jämfört med nuläget inte stor, och att myndigheterna får en helhetsmässig bild av vilka språk som talas i landet.
Kunskap om mångfalden är viktig när myndigheterna planerar sin service, säger Tammenmaa.
Likvärdiga modersmål
Det andra alternativet innebär att man skulle anteckna flera modersmål och välja ett av dem som kontaktspråk. Det här innebär att olika modersmål skulle bli likvärdiga i befolkningsdatasystemet.
Det är det här alternativet som kan få överraskande stora konsekvenser, säger Tammenmaa. Det är också därför som utredningen nu sänds på utlåtanderunda innan det eventuellt, efter ett politiskt beslut, blir föremål för en lagstiftningsprocess.
Om man antecknar flera modersmål som likvärdiga får det konsekvenser för bland annat statsandelarna, säger Tammenmaa. Det belopp som en kommun får i statsandelar beror bland annat på antalet svenskspråkiga invånare och invånare som talar främmande språk.
– Det här öppnar upp en djungel av frågor. Det här är en tjänstemannaberedning som kartlagt lagstiftningen. Eftersom konsekvenserna är så stora är det viktigt att myndigheterna uttalar sig innan vi går vidare.
Tammenmaa säger att man också måste överväga nyttan med en ändring av lagstiftningen. Det vill säga om det är värt att sätta arbete och tid på en förändring som riskerar att förändra kommunernas statsandelar och har andra vidsträckta konsekvenser.
Finlandssvenskarna kan bli färre
Hur modersmålet antecknas i befolkningsdatasystemet är en politiskt känslig fråga speciellt på finlandssvenskt håll. I nuläget tvingas tvåspråkiga att välja ett av nationalspråken, men om finska och svenska kunde antecknas som likvärdiga i datasystemet är risken att den finlandssvenska populationen naggas i kanterna.
– Den rädslan är inte obefogad. Det kan hända att en kommun som nu har 20 procent svenskspråkiga invånare gör tolkningen att den endast har 5 procent som ser sig som enspråkigt svenska.
Det här kan i sin tur ändra på kommunens inställning till behovet av service på svenska, säger Tammenmaa.
– Därför har svenskspråkiga förhållit sig mer negativa till en förändring av befolkningsdatasystemet än andra, samtidigt som tvåspråkiga upplever att det nuvarande systemet inte heller är korrekt.
När översättningarna av utredningen av gjorde sänds den på utlåtanderunda. Huruvida Finansministeriet sedan inleder en lagberedning beror på om ett sådant politiskt beslut fattas. Den ansvariga ministern i frågan är kommunminister Sirpa Paatero (SDP).