Ingå tänker inte invänta vårdreformens utfall
Kommuntorget träffade Ingås kommundirektör och kommunstyrelseordförande på finansierings- och ledarskapsforumet Rafo som pågår till fredag.
– Vi har varit vana vid att det blir bättre, men nu har vissa kommuner inte råd att ordna den service som behövs och måste förklara det för kommuninvånarna.
Timmarna efter att Kommunförbundet presenterat kommunernas preliminära bokslut för 2019 kan Ingås kommunstyrelseordförande Henrik Wickström (SFP) konstatera att Ingås ekonomi inte är i lika risigt skick som en del andra kommuners.
Men det finns en turbulens i kommunekonomin, och också Ingå måste anpassa sig för att situationen inte ska bli värre.
Den anpassningen måste utgå från invånarna, säger Wickström. Kommunens operativa sida ska stödja invånarnas vardag.
Företagstomter går åt
Ett exempel på hur det kan se ut är den tomtförsäljning som Ingå nyligen genomfört. Efter samtal med lokala företagare sattes elva företagstomter till försäljning. På två veckor hade nio av dem sålts.
– Det visar att vi har en bra drive i kommunen.
Robert Nyman, kommundirektör i Ingå, håller med, både vad gäller framtidsutsikterna och utmaningarna.
Att Ingå gjorde ett minusresultat i miljonklassen i fjol kan inte enbart förklaras med skattekortsreformen, som gjort att kommunernas skatteintäkter släpar efter, även om Nyman tycker att Skatteförvaltningen schabblat på ett oförsvarligt sätt vad gäller reformen.
– Men vi hade trots det gjort ett minusresultat, på grund av att kostnaderna för den specialiserade sjukvården stigit.
Nyman säger att Ingå kan påverka kostnadsökningen, främst genom att se till att primärhälsovården fungerar.
Resurser från barn till äldre
Men det finns en utveckling som är svårare att bemästra, säger Henrik Wickström. Liksom de flesta andra kommuner står Ingå inför det faktum att det föds allt färre barn, samtidigt som de äldre blir fler.
– Här måste vi fundera på hur vi satsar på servicen, och hur vi vänder på trenden och ökar kommunens dragningskraft.
Robert Nyman säger att Ingås svängrum som liten kommun visserligen är litet, men det går att göra förändringar.
Samtidigt finns det just nu ingen beställning på att pressa kostnaderna. Nyman säger att man i Ingå värnar om god service, om att det finns plats på daghemmen och om att skolornas gruppstorlekar är små.
Den kvaliteten ska kommunen bevara när man tvingas göra strukturella förändringar. Krasst taget handlar det om att överföra resurser från barn till äldre, säger Nyman.
– Det är förstås inte så att vi tar av barnen, snarare handlar det om att när barnen är färre så blir kostnaderna mindre och organisationen måste rättas efter det.
Även om den omorganiseringen skulle innebära större gruppstorlekar i skolorna så finns det inget som talar emot att kvaliteten kan bibehållas, säger Nyman.
Väntar inte på kniven mot strupen
Både Nyman och Wickström är ense om att Ingå inte kan sitta och vänta på att regeringens social- och hälsovårdsreformförsök förverkligas. Wickström säger att kommunen måste tänka helheten och, utan att glömma reformen, göra egna lösningar.
– Som lyftes upp här på finansieringsforumet Rafo så måste kommunerna fördomsfritt se framåt, istället för att agera först när de har kniven mot strupen, vilket är vanligt för den offentliga sektorn, säger Wikström.
Nyman säger att en liten kommun har fördelen att kunna anpassa tidigare beslut enligt reformen om det blir nödvändigt.
Vad gäller social- och hälsovårdsreformen, och förslaget om en särlösning för Nyland, så är Wickström och Nyman nöjda med den geografiska indelningen för Ingås del.
– Med Esbo i öster, Högfors i norr och Hangö i söder så blir det en tillräckligt stora massa med en stark svenskspråkig minoritet, säger Nyman, som ändå hade hoppats att lösningen hade undvikit en landskapsförvaltning.
Beslut om datasystem kommer olägligt
Det finns ändå orosmoln. Wickström noterar kommuninvånarnas oro över att inte längre ha något att säga till om vad gäller hur servicen ordnas. Han tycker också att besluten om Raseborgs sjukhus kan vänta tills reformens utfall är klart.
Nyman säger för sin del att den stressade tidtabellen för ett gemensamt patientdatasystem för landskapet Västra Nyland riskerar gå emot själva grundtanken för reformen: att stävja kostnaderna. Två av de tio kommunerna i det nya landskapet, Grankulla och Kyrkslätt, har sagt ja till patientdatasystemet Apotti. Men Esbo har sagt nej, och risken finns att den strama tidtabellen gör att också andra kommuner säger nej.
Beslut måste fattas i fullmäktige innan den 20 april. Nyman säger att också här borde man vänta med besluten tills reformplanerna ytterligare framskridit.
– Vi är alla överens om att det behövs ett gemensamt system, men tidpunkten för besluten är dålig.
