Kommunekonomin fortfarande i kris – ny tudelning i kommunsektorn
Bokslutsprognoserna för 2019 visar att läget inom kommunekonomin är dystert. Tre av fyra fastlandskommuner, totalt 255, uppvisar negativt resultat för 2019. Årsbidraget har försämrats med 13,4 procent.
Bokslutsprognoserna för 2019 ger en ny bild av en tudelad kommunsektor. Helsingfors resultat är nästan 400 miljoner euro på plus, medan de övriga stora städerna har gått kraftigt på minus.
– För kommunekonomins del ser Finland ut att ha delats itu, med Helsingfors på den ena sidan och resten av Finland på den andra. Helhetsmässigt är situationen ohållbar, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen som kommentar till bokslutsprognoserna.
Situationen inom kommunekonomin är i ett helhetsperspektiv dock inte lika dålig som man förutspådde ännu i höstas. Räkenskapsperiodens resultat blev cirka 200 miljoner euro på minus, inte 900 miljoner som man befarat.
– Resultatet innehåller dock betydande intäkter av engångsnatur, såsom vinst på försäljning av bolag samt statsandelar i anknytning till den tidigarelagda kompensationen av de nedskärningar som gjorts på grund av konkurrenskraftsavtalet. De ger tillfälligt en positivare bild av situationen inom den kommunala ekonomin, säger Mikko Mehtonen, utvecklingschef vid Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.
Utan de extraordinära intäkterna skulle resultatet ha varit flera hundra miljoner euro på minus och blivit närapå det sämsta under 2000-talet.
Stora städer, stora förluster
Listan över kommuner med det bästa resultatet toppas utöver Helsingfors av Kajana (+142 mn €), Riihimäki (+55 mn €), Kuopio (+55 mn €) och Sotkamo (+50 mn €). Med undantag av Helsingfors förbättrades de nämnda städernas resultat av försäljningsvinster av engångsnatur.
Det svagaste resultatet hade Vanda (-48 mn €), Lahtis (-39 mn €), Uleåborg (-32 mn €) Björneborg (-29 mn €), Kouvola (-28 mn €), Åbo (-27 mn €), Jyväskylä (-27 mn €), Träskända (-23 mn €), Tammerfors (-23 mn €) och Seinäjoki (-21 mn €).
– Med undantag av Helsingfors har nu också de stora städerna drabbats av ekonomiska problem. Den splittrade utvecklingen inom kommunekonomin syns också i de stora kommunernas siffror, konstaterar Karhunen.
Bakomliggande orsaker till det svaga resultatet är de växande verksamhetsutgifterna och skattefinansieringens svaga utveckling. Kommunernas och samkommunernas verksamhetskostnader ökade i fjol med 3,9 procent, skatteinkomsterna med 2,6 procent och statsandelarna med 2,1 procent. Skatteinkomsternas tillväxt bromsades av underskottet i skatteredovisningarna på grund av skattekortsreformen och problemen med inkomstregistret. Underskottet i skatteredovisningarna innebar uppskattningsvis 400 miljoner euro i uteblivna skatteinkomster för kommunerna.
Förändringen i skattefinansieringen räckte inte till att täcka ökningen i verksamhetskostnaderna, som syntes bland annat i form av en kraftig försvagning av årsbidraget. Enligt bokslutsprognoserna hade rentav 56 kommuner negativt årsbidrag.
Investeringarna koncentreras till de stora städerna
Investeringarna ökade med 8,7 procent jämfört med året innan. Kommunerna och samkommunerna investerade år 2019 sammanlagt 5,25 miljarder euro, vilket är över 400 miljoner mer än året innan.
En tredjedel av kommunernas investeringar gjordes i Helsingfors, Esbo, Tammerfors och Vanda. De 20 största städerna stod för hela 60 procent av alla kommuninvesteringar.
Av samkommunernas investeringar gällde merparten sjukvårdsdistrikten, även om också de övriga samkommunernas investeringar växte i fjol.
Kommunernas och samkommunernas driftsinkomster räckte inte till för de ökade investeringsutgifterna, som i huvudsak täcktes med lån. Kommunerna och samkommunerna tog i fjol extra lån till ett belopp av hela 2,4 miljarder euro. Också fördröjningen i betalningen av skatteinkomster på grund av underskottet i skatteredovisningarna ökade den kortsiktiga lånestocken kännbart.
År 2020 ger en andhämtningspaus
I år är lättnader att vänta i den kommunala ekonomin tack vare växande skatteinkomster och statsandelar. Skattefinansieringens tillväxt balanserar driftsekonomin under 2020.
– De gamla underskotten måste dock täckas och anpassningsåtgärderna måste fortsätta systematiskt, säger chefsekonom Minna Punakallio.
– Befolkningens stigande ålder och migrationen inom landet förutsätter omfattande anpassningsåtgärder av kommunerna. Förändringarna i befolkningsstrukturen syns varje år allt tydligare i kommunernas ekonomiska siffror, säger utvecklingschef Mikko Mehtonen.
Kommunsammanslagningar inte alltid en lösning
Minna Karhunen säger att varje ansvarig kommun nu måste se över vad den kan göra för att balansera ekonomin. Det finns alternativ, säger Karhunen, och folkvalda i kommunerna måste se över vad som är bra för kommuninvånarna också på lång sikt.
Kommunsammanslagningar är ett alternativ. Dessa har upphört i Finland i väntan på social- och hälsovårdsreformen, konstaterar Karhunen.
Kommunförbundets vice vd Timo Reina säger att det är svårt för kommunerna att föreställa sig kommunsammanslagningar vid sidan av social- och hälsovårdsreformen. Karhunen påpekar att det inte är en lösning om två fattiga kommuner går samman.
– Servicenätverket måste också förnyas, säger Karhunen och understryker att det behovet inte försvinner även om nya landskap bildas inom ramen för social- och hälsovårdsreformen.
