En reform som förändrar Finland
Finland kommer inte att vara sig likt när vård- och regionförvaltningsreformen är genomförd.
– De förändringar som sakkunnigutredarna föreslår kommer att vara omvälvande för hela samhället. Det här är en reform som berör alla, inte bara social- och hälsovården, påpekar Tarja Myllärinen, direktör för Kommunförbundets social- och hälsovårdenhet.
När vård- och regionförvaltningsreformen är genomförd har kommunernas uppgifter och personal minskat med hälften.
– Efter 2019 när reformen enligt tidtabellen ska vara genomförd ansvarar kommunerna fortsättningsvis för småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, planläggningen, markpolitiken och miljöfrågorna. Kommunerna behåller också ansvaret för också hälsofrämjandet och kommuninvånarnas välmående, konstaterar hon.
Vårdreformen
Hur kommunerna väljer att producera de tjänster som blir kvar är förstås upp till kommunerna själva. Sannolikt kommer många kommuner att intensifiera samarbetet med sina grannkommuner.
– Det är också sannolikt att vi får se en del kommunfusioner, tippar Myllärinen.
Myllärinen välkomnar de riktlinjer som utredarna föreslår, trots att många frågor ännu är olösta. Antalet självstyrande vårdområden till exempel. Nio eller tolv?
– Det är en fråga som politikerna får lösa, säger hon. Huvudsaken är att vården får bredare axlar. Om de sen är tolv eller nio centimeter bredare är inte så viktigt.
Hur självständiga de nya regionerna kommer att bli är också ett frågetecken, påpekar Myllärinen.
– Statens inflytande över vårdområdena kommer att öka märkbart, eftersom finansieringsansvaret överförs till staten. Men hur kommer den statliga styrningen att se ut i praktiken?
I dag äger kommunerna de flesta fastigheter som är kopplade till social- och hälsovården. Vad händer med fastighetsmassan 2019 när de självstyrande områdena har övertagit verksamheten av kommunerna?
– Den fastighetsmassa som social- och hälsovården har är enorm. Den är betydligt större än några enstaka sjukhus. Hur mottagningsrummen, sjukhusbyggnaderna och hälsovårdscentralerna ska användas i framtiden måste lösas på ett nationalekonomiskt vettigt sätt. Egendomsregleringen får inte utrymma i att kommunerna blir kvar men en massa tomma fastigheter, säger Myllärinen.