Kommunernas globala ansvar växer
Den globala utvecklingen präglas av att andra aktörer än nationalstaterna får en allt större betydelse. Till de nya aktörerna hör företagen och deras lobbyorganisationer, regionala sammanslutningar som EU, medborgarsamhällets globala nätverk med flera.
Även kommunerna har en växande betydelse i världspolitiken.
I forskningen talar man ofta om en övergång från den ”internationella politikens tidsålder” till ”världspolitikens tidsålder”.
Även kommunerna har en växande betydelse i världspolitiken. En faktor är att kommunernas andel av den globala ekonomin är i storleksordningen 15 procent av bnp. En annan är att staternas och många internationella organisationers styrkraft är på tillbakagång. Den tredje faktorn är att övernationella regelverk direkt påverkar kommunernas vardag allt mera.
I Finland påverkar EU:s lagstiftning och de handelsavtal som EU ofta förhandlar fram på medlemsländernas vägnar, kommunerna mycket starkt.
I många kommuner i Finland är det idag självklart att klimatfrågan har en stor betydelse för besluten om energi, markplanering och trafik. Också i synen på invandring, integration och omsorgen om papperslösa är det globala perspektivet en självklar del av diskussionen.
Lika viktigt, men inte lika lätt, som i migrations- och miljöpolitiken, är det att föra in det globala perspektivet på den kommunala ekonomins och välfärdspolitikens kärnområden. Den största enskilda frågan här är kommunernas upphandling av tjänster inom vård och omsorg.
Det totala värdet av de finska kommunernas upphandling av tjänster inom dagvård, äldreomsorg, barnskydd, rusvård, trafik med mera är cirka fyra miljarder euro per år. Kommunernas frihet och ansvarsförmåga begränsas av EU:s upphandlingsdirektiv.
Den verkliga stötestenen är EU-direktivets så kallade ursprungslandsprincip. Denna princip, som finns extra strängt inskriven i den finska upphandlingslagen, sägs förbjuda kommunerna att utesluta globala skattesmitarföretag, med säte i så kallade skatteparadis, från sina anbudstävlingar.
Följden är att minst tiotals miljoner euro av skattebetalarnas pengar årligen pumpas ut från finska städer och kommuner in i den globala finansvärldens svarta hål, utom räckhåll för varje tillstymmelse till socialt och ekologiskt ansvar.
Helsingfors stadsfullmäktige antog den 3.9.2012 nästan enhälligt en strategi för globalt ansvar. I strategin bestäms att staden undviker samröre med företag som ägnar sig åt aggressiv skatteplanering.
Tyvärr har de konkreta åtgärdsförslagen sedan dess ändå vanligen röstats ned. Men arbetet fortsätter, i framtiden kanske även med regeringens stöd. I den nuvarande regeringens program finns till och med ett särskilt kapitel med rubriken: ”Bristerna i upphandlingslagen ska avhjälpas.”
Jag ser fram emot många nya initiativ för globalt ansvar lokalt i olika kommuner, i riksdagen och ute i världen.
