Valdeltagandet minskade i valen på Åland och i Sametingsvalet
Det åländska lagtings- och kommunalvalet 20.10.2019 lockade inte lika mycket folk till valurnorna som tidigare trots flera heta valfrågor. Valdeltagandet i lagtingsvalet var 69,7 procent, en halv procentenhet lägre än i föregående val och i kommunalvalet 66,4 procent, en hel procentenhet lägre än senast. Valdeltagandet var också denna gång högre i lagtingsvalet än i kommunalvalet. I de flesta kommunerna var valdeltagandet högre i lagtingsvalet än i kommunalvalet.
Men valen i oktober lockade trots fler än riksdags- och EU-valen i april–maj. Valdeltagandet ökade i riksdagsvalet men sjönk avsevärt i EU-valet. I bägge valen röstade ungefär hälften av de röstberättigade, 50,8 % i EU-valet och 59,7 % i riksdagsvalet.
Ålänningarna intresserade sig mer för både kommunal- och EU-valen är väljarna i i hela landet i genomsnitt, valdeltagandet i riksdagsvalet var i stället klart lägre.
Figur 1. Valdeltagande i kommunal-, lagtings-, riksdags- och EU-val 2019 (%) Åland jämfört med hela landet. Kommunalvalet jämförs med kommunalvalet 2017 i fastlandskommunerna.
Kommunvisa variationer i valdeltagandet
Valdeltagandet i kommunalvalet varierade mellan 62,2 procent i Mariehamn och 78,3 procent i Vårdö. I tio kommuner deltog över 70 procent av de röstberättigade. I Mariehamn och Finström var valdeltagandet svagare än genomsnittet i kommunerna.
I nio kommuner steg valdeltagandet jämfört med föregående kommunalval medan det sjönk i sju. Valdeltagandet ökade mest i Kökar, där det steg med hela fem procentenheter. Störst var minskningen i Eckerö där valdeltagandet sjönk med mer än 4 procentenheter (4,2).
Det allmänt högre valdeltagandet jämfört med fastlandet förklaras till stor del av att kommunerna på Åland är små. Också på fastlandet var valdeltagandet i kommunalvalet våren 2017 högst i kommuner med färre än 5 000 invånare (63,3 %), det vill säga samma storleksklass som nästa alla kommuner på Åland. I kommuner med färre än 1 000 invånare varierade valdeltagandet mellan 66,1 procent i Pelkosenniemi och 74,8 procent i Gustavs.
Figur 2. Valdeltagandet i kommunalvalet på Åland 2019 kommunvis (%).
Valdeltagandet i sametingsvalet under 50 procent
Sametingsvalet i september där de 21 ledamöterna skulle väljas ordnades som brevröstning. I sametingets vallängder finns det ca 5 900 röstberättigade samer. I sametingsvalet deltog ca 2 900 röstberättigade och valdeltagandet blev 48,6 %. Valdeltagandet i samernas hembygdsområde steg till 63 procent i Enontekis och Sodankylä, 60,9 procent i Utsjoki och 54,8 procent i Enare. Det sammanlagda valdeltagandet sjönk på grund av den låga aktiviteten bland röstberättigade som bor i övriga Finland eller utomlands (41,4 %). Valdeltagandet minskade med 2 procentenheter jämfört med det föregående valet (2015: 51,6 %) och valet år 2011 (49,6 %).
En jämförelse av valdeltagandet i samernas hembygdskommuner och andra val i Finland den senaste tiden uppvisar intressanta skillnader mellan kommunerna. I Sodankylä var valdeltagandet i sametingsvalet högre än i kommunalvalet, medan det var betydligt lägre i Utsjoki. I Utsjoki är valdeltagandet högre än genomsnittet i alla sametings-, kommunal-, riksdags- och EU-val medan det i Enare är lägre än genomsnittet.
Figur 3. Valdeltagandet i samernas hembygdskommuner i sametingsvalet år 2019 och en jämförelse av valdeltagandet i kommunal-, riksdags- och europarlamentsvalen (%).
Läs mer: Valet på Åland https://www.asub.ax/sv och Sametingsvalet https://www.samediggi.fi/
