Professor: "Bättre reformklimat behövs"
Samhällsfördraget som ska rädda Finlands ekonomi är viktig också ur kommunens synvinkel, hävdar professor Stefan Sjöblom. Kommunernas skattebas växer genom en högre sysselsättningsgrad och ökad företagsamhet.
Ifall samhällsfördraget inte går igenom väntar omfattande tilläggsnedskärningar och anpassningsåtgärder som drabbar största delen av befolkningen. Sjöblom påpekar att nedskärningarna skulle drabba kommunerna och kommuninvånarna både direkt och indirekt. Också servicen kommer att påverkas.
Sjöblom understryker att samhällsfördraget har också andra dimensioner än de konkreta ekonomiska effekterna.
– Minst lika viktiga är de mentala och psykologiska effekterna i samhällsfördraget. Ett trovärdigt samhällsfördrag som parterna binder sig till skapar ett bättre reformklimat, säger Sjöblom.
Vem?
- Stefan Sjöblom
- Professor i kommunalförvaltning vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, ämnesföreståndare för statskunskap med förvaltning.
En reformvilja behövs eftersom både kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen väntar på att föras igenom. Samhällsfördraget är således piloten för regeringens handlingsförmåga i att driva igenom reformer.
– Sipilä har rätt i att Finland behöver ta sig i kragen. Samhället behöver en framåtanda för att åstadkomma förändring till det bättre.
Kommunala skatter kan inte minskas
Ifall samhällsfördraget går igenom och dessutom åstadkommer en produktivitetsökning som tillfredsställer regeringens målsättning har det utlovats skattelättnader. Exakt hur skattelättnaderna ska genomföras är oklart. Sjöblom menar att det inte finns utrymme för skattelättnader på den kommunala sidan. Det finns en risk för ett nollsummespel om regeringen ger skatteavdrag som minskar kommunernas inkomster och kommunerna höjer kommunalskatten.
– Vad är vi beredda att ge avkall på om kommunernas inkomster minskar?
”Samhällsfördraget måste stökas undan nu så att vi kan ta itu med de övriga reformerna”
Samhällsfördrag eller inkomstpolitiskt avtal?
Lärarfacket OAJ vill ha med kommunreformen i samhällsfördraget. Sjöblom anser att OAJ:s kritik är befogad eftersom samhällsfördraget mera liknar ett stort inkomstpolitiskt avtal.
– Det är inte realistiskt att tillägga kommunreformen i samhällsfördraget, men kritiken är befogad eftersom samhällets alla parter inte är med i samhällsfördraget, säger Sjöblom.
Det ligger också olika åsikter i om löneuppgörelserna ska vara en del av samhällsfördraget eller inte. Arbetsgivarna vill lämna löneuppgörelserna till ett senare skede medan arbetstagarorganisationerna anser att samhällsfördraget är omöjligt att föra igenom utan att förhandla om lönerna.
– Det verkar nog svårt att lämna lönerna utanför samhällsfördraget, kommenterar Sjöblom.
Andra reformer väntar på sin tur
Sjöblom efterlyser att regeringen borde få fart också på andra reformer än bara samhällsfördraget. Bland annat är social-och hälsovårdsreformen ännu långt ifrån klar. Finansieringsmodellen för social- och hälsovårdsreformen är ännu helt öppen. Alla stora reformer är arbetsdryga processer och därför vore det viktigt att börja jobba på dem i god tid.
– Samhällsfördraget måste stökas undan nu så att vi kan ta itu med de övriga reformerna, säger Sjöblom.
Sjöblom vill i första hand se är att regeringen lyckas skapa en framåtanda som driver Finland framåt.
– De konkreta åtgärderna i samhällsfördraget behövs för att skapa en bättre arbetsmarknad i Finland, och borde också skapa tillit för andra reformer.
Före parterna i samhällsfördraget har kommit med några konkreta åtgärder är det omöjligt att säga vilken effekt de har på kommunernas ekonomi. Också social- och hälsovårdsreformen spelar en stor roll i hurdan samhällsaktör framtida kommunen är.
