I Lahtis finns skolexemplet på hur finskspråkiga ska ta hand om svenskan
Efter tretton år som klasslärare och rektor för den kommunala svenska skolan i Lahtis möter jag fortfarande förvånade miner när jag berättar vad jag sysslar med.
-Vadå? Finns det en svensk skola i Lahtis? Det visste jag inte.
Nej, det är inte många som känner till det svenska Lahtis. Det syns inte i gatubilden och hörs väldigt sällan i tal. Svensktalande är ju bara en halv procent av stadens 120 000 invånare. I hela Lahtis-regionen finns det dock lika många svensktalande som i en större by. Därför har vi lyckats skapat en svensk gemenskap där småbarnsfostran och grundskolan tillsammans med tre föreningar och Lahtis församlingar står för verksamheten.
Härtill har vi förvisso haft mycket hjälp av finskspråkiga som är välvilligt inställda till det svenska. När Svenska gården invigdes i september innebar det en nystart för verksamheten som nu fått en uttalad plats och större synlighet mitt i den finskspråkiga omgivningen.
Man kan utan överdrift påstå att Svenska gården i Lahtis har blivit hela stadens stolthet. Precis som jag anser att svenska språket i Finland är.
Lahtis kan på många sätt ses som ett skolexempel på hur en finskspråkig kommun kan ta hand om den svenskspråkiga minoriteten. Här har man valt att följa de lagar och rekommendationer som gäller för invånarnas rätt till småbarnsfostran och grundskola på båda inhemska språken.
Det goda förfarandet har speglat av sig på grannkommunerna som utan gnabb ställt upp på samma principer och betalat för egna kommunbors möjligheter till svensk småbarnsfostran och skolgång i Lahtis. De snurrar dagligen flera taxibilar över kommungränserna med barn på väg till oss. Den svenska skolstigen är inte bara Lahtis sak utan hela regionens.
Vägen hit har förstås inte bara varit en dans på rosor. Det första som mötte oss vid starten, i början av 2000-talet, var attityderna. Eftersom de grundar sig på felaktigheter sårar de.
Vi valde dock att se över dessa felaktigheter. Att inte ta dem personligt och att hellre lyssna på dem som vill oss gott. Att inte kräva men att tala om möjligheter. Skapa visioner om något som är mera, snäppet bättre.
Men att driva svensk kommunal verksamhet på en helt finskspråkig ort är krävande, även om det inte beror på illvilja hos kommunstyret. I Lahtis fall tror jag att utmaningarna beror på följande:
Det finns ingen svensk historia att falla tillbaka på. Det har förvisso funnits svensk skola i staden kring sekelskiftet 1800–1900 men det är ingen levande historia som vi nu hämtar näring ur. Det finns alltså ingen erfarenhet i ämbetsverken av hur det svenska ska skötas. Det leder till en felaktig arbetsgång och arbetsbördan faller på de få personer som får sin lön för att de arbetar på svenska i staden.
Det svenska är inte bara nytt, det är också annorlunda och framförallt smått. De första åren som rektor för Svenska skolan satt jag på otaliga möten där skolfrågor behandlades, utan att vår skola ens fanns med på agendan. Då upplevde jag att vi inte fanns, att det jag höll på med bara var en låtsaslek.
Idag kan jag se större och inser att då vi glöms bort, för det händer fortfarande ofta, så beror det på att det jag representerar är så litet. Att det gäller så få. Och att det är inte är någon annan än vi på verkstadsgolvet som känner av hur viktigt det skulle ha varit att det blev rätt.
Lahtis kallas på finlandssvenskt håll för en språkö. Namnet kan man tycka vad man vill om men det finns trots allt 16 språköar i Finland. Över hälften av dem känner jag till så bra att jag törs påstå att våra utmaningar är gemensamma. Därför anser jag att det behövs mera forskning och vassare rapporter när det gäller språköarnas verksamhet.
Framförallt bör utredningen fokusera på hurdana strukturer språköarna är betjänade av för att de på ett rättvist och demokratiskt sätt ska kunna erbjuda kommunala tjänster på det andra inhemska språket.
Efter tre decennier som sventalande Lahtisbo påstår jag att språköarnas betydelse för Svenskfinland är större än antalet människor som deltar i verksamheten. När det svenska tas hand om på rätt sätt blir det en rikedom även på en helt finskspråkig ort.
