Minna Punakallio: Kommunerna måste vara noga med vilka projekt de tar sig an
Regeringens projektfinansiering är inte permanent, konstaterar Kommunförbundets chefsekonom.
Finansministeriets kommunekonomiprogram för åren 2020–2023 bjöd inte på några stora överraskningar för Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio. Å andra sidan har kommunekonomin bjudit på tillräckligt med överraskningar i realtid de senaste veckorna.
– Under hösten har kommunernas sjunkande skatteintäktprognoser fortsatt överraska. Den största överraskningen har varit i hurdant stort gap ekonomin, tillsammans med andra svaga markörer, lämnar kommunernas resultat i år.
Även om kommunekonomins gap fylls nästa år så skapar kommunekonomiprogrammets prognoser spänning. De största riskerna finns i kommunernas utgiftsutveckling, som ökar på grund av förändringar i befolkningsstrukturen och på grund av konkurrensen om yrkeskunnig arbetskraft. Också regeringens beslut att utöka och bredda kommunernas uppgifter påverkar.
Speciellt oroad är Punakallio över framtidsinvesteringarna.
– Regeringens framtidsinvesteringar ser bra ut på papper, eftersom pengar delas för många goda ändamål. Tyvärr framgår det inte av kommunekonomiprogrammet och dess bilagor hur länge vilka projekt finansieras. Nu inleds många nya projekt, men det är också viktigt att veta när pengarna dras tillbaka.
Kommuner går ofta miste om pengar
Bland regeringens investeringar finns tändved som sätter igång goda idéer. När maskineriet har kommit igång måste kommunerna se till att det hålls tankad.
– Finansieringen av framtidsinvesteringarna är inte permanent utan dras tillbaka i något skede. En del av den inträffar redan åren 2020–2021. Kommunerna måste överväga om det är vettigt att anställa nya lärare om de efter ett par år måste betala alla utgifter själva. Och i alla fall behövs egna pengar för dessa projekt. Därför är det skäl att kommunerna noga överväger vad de ger sig in på.
Noga måste kommunerna också vara i det skede som pengarna ska sökas. Man slipper inte med i framtidsinvesteringarna per automatik.
– Vanligtvis inleds dessa projekt genom stödåtgärder. Tyvärr går det så, att de kommuner som är i störts behov av pengarna inte noterar att de kan sökas.
Regeringen Rinnes inverkan på kommunekonomin är under en lång tid positiv. Enligt regeringen förstärker åtgärderna kommunfältet med 300 miljoner euro.
Statsandelarna normaliseras, och den miljarden finns det ett stort behov av. Likaså utlovas kompensering för de nya uppgifterna i form av statsandelar.
– Det är viktigt att det finns en fullgod finansiering när kommunernas uppgifter breddas i detta ekonomiska läge. Trots att är inga anpassningspengar på väg, för att korrigera den nuvarande situationen och för att underlätta framtida utgiftstryck. Kommunerna har fortfarande ett stort ansvar för att anpassa ekonomin, konstaterar Minna Punakallio.
Artikeln är en översättning av Kuntalehtis artikel.
