Studie: Hatretoriken ökar och gör att beslutsfattare lämnar den offentliga debatten
Enligt studien återspeglar den ökade hatretoriken den ökade politiska polariseringen i Finland.
En tredjedel av de kommunala beslutsfattarna och närmare hälften av riksdagsledamöterna eller deras assistenter har blivit utsatta för hatretorik på grund av sina förtroende- eller tjänsteuppdrag, skriver Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets i ett pressmeddelande.
Dessutom bedömer två av tre beslutsfattare att hatretorik i den offentliga debatten har ökat under de senaste åren. Uppgifterna framgår av en färsk studie.
– Bakgrunden till hatretorik kan vara en impulsiv handling, men hatretorik utnyttjas också medvetet för politiska påtryckningar. Då är avsikten att tysta ner en person eller en politisk åsikt, säger forskaren Aleksi Knuutila.
Inom ramen för forskningsprojektet ”Viha vallassa: Vihapuheen vaikutukset yhteiskunnalliseen päätöksentekoon” har man utrett i vilken omfattning hatretorik som påverkar det samhälleliga beslutsfattandet förekommer samt hurdan denna hatretorik är till sin natur och vilka konsekvenser den har.
Studien är den första i Finland där man har kartlagt hatretorikens konsekvenser för det samhälleliga beslutsfattandet. Forskningsmaterialet består av temaintervjuer, Twitter-diskussioner som kategoriserats utifrån maskininlärda modeller samt svar på en enkät som skickats till kommunerna och riksdagen.
Med hatretorik avses i studien nedsättande, hotfulla eller stämplande yttranden som rör en persons personliga egenskaper eller som bottnar i intolerans.
Tillspetsad politisk polarisering
Enligt studien återspeglar den ökade hatretoriken den ökade politiska polariseringen i Finland. Många politiker som deltog i studien upplever att deras partipolitiska ståndpunkt gör att de blir utsatta för hatretorik.
Syftet med hatretoriken anses inte bara vara att påverka de beslut som partiet driver på, utan partimedlemskapet upplevs i sig som en stämplande egenskap som kan ge upphov till hatretorik.
Den politiska polariseringen syns också i sociala medier. I studien identifierades 200 Twitter-konton som står för hälften av alla de fientliga meddelanden som politikerna fått på Twitter.
Det är fråga om två separata grupper av konton som representerar motsatta ideologiska ståndpunkter. Största delen, cirka 75 procent, av de fientliga meddelandena kommer från en invandrarfientlig grupp.
Som en del av studien publiceras också en lista på 60 politiker som fått ett stort antal fientliga meddelanden på Twitter under riksdagsvalet 2019.
Hatretorik tystar
De som blivit utsatta för hatretorik uppger att det har haft en rätt så stark inverkan på deras politiska verksamhet. Hälften av de kommunala beslutsfattarna konstaterar att hatretorik har minskat deras förtroende för okända personer.
För 42 procent har lusten att delta i den offentliga debatten minskat på grund av hatretorik. Flera av dem som deltog i studien uppger att de har lämnat eller kommer att lämna politiken på grund av hatretorik, eller överväger att göra det.
Bara hotet om hatretorik räcker till för att påverka det politiska deltagandet. En fjärdedel av de beslutsfattare som inte själva blivit utsatta för hatretorik uppger att hotet minskat deras lust att delta i den offentliga debatten.
Flera beslutsfattare uttrycker sin rädsla för en ”stenkastningskampanj” i sociala medier. Resultaten visar att trakasserier som bottnar i intolerans påverkar vem som deltar i den offentliga debatten och söker sig till förtroendeuppdrag i Finland.
Nuvarande åtgärder är otillräckliga
Både enkäten och intervjuerna visar att de nuvarande åtgärderna mot hatretorik är otillräckliga. I synnerhet valkandidater och ledamöter i kommunfullmäktige blir ofta utan stöd när de utsätts för hatretorik.
Studien visar att man förutom på rättslig väg även genom andra åtgärder kan bekämpa och förebygga hatretorik. Som åtgärder föreslår forskarna att beslutsfattarna visar prov på starkare ideologiskt ledarskap och fördömer hatretorik, att det fastställs ramar för hurdan retorik som accepteras inom politiken samt att plattformarna för sociala medier bär sitt ansvar i frågan.
Forskningsprojektet genomfördes av Open Knowledge Finland, Jyväskylä universitet och Punos Research inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018.
