Problemen med att prognostisera kommunalskatten blir flera
Pågående års kommunalskatteprognos justerades kraftigt nedåt även denna höst. Då budgetarna för 2019 uppställdes ifjol, var förväntningen att kommunalskatten skulle öka med närmare 6 procent i hela landet – nu ser ökningen endast bli omkring 1 procent. Det handlar om en minskning på över 700 miljoner euro.
Den korrigerade prognosen ifjol berodde långt på skatteredovisningssystemet. I systemet samlas kapitalinkomstskatterna och förvärvsinkomstskatterna i förskottsuppbörden in gemensamt och redovisas till skattetagarna med uppskattade andelar.
Finansministeriet bestämmer andelarna på basen av den senast slutförda beskattningen. Största orsaken till att de redovisade skatterna korrigeras har samband med svårigheten i att uppskatta kapitalinkomstskatterna. Den insamlas mycket ojämnare än förvärvsinkomstskatten och reagerar bl.a. mycket kraftigare på konjunkturväxlingarna.
Då de första förhandsuppgifterna om skatteåret 2017 publicerades, visade det sig att kommungruppens utdelningsandel i redovisningarna varit för stor. Detta bidrog till att redan redovisade kommunalskatter korrigerades kraftigt nedåt då beskattningen slutfördes. Motsvarandevis korrigerades kapitalinkomstskatterna, som tillfaller enbart staten, uppåt då dess uppskattade andel varit för liten. Vid sidan om detta var skatteåterbäringarna från skatteåret 2017 rekordhöga som i sin tur också ledde till minskade kommunalskatteinkomster år 2018.
I år är orsakerna bakom den minskade prognosen inte de samma. Genast i början av året stod det klart att de redovisade kommunalskatterna släpar efter de uppställda prognoserna. Nu beror eftersläpningen på förskottsinnehållningarna. I Kommunförbundets skatteprognos från våren uppskattades förskotten för 2019 öka med 3 procent för hela kalenderåret – och i slutet av juli var dess utveckling rentav negativ -1,1 procent.
I Kommunförbundets följande skatteprognos som publiceras vecka 37 kommer de oredovisade förskotten att beaktas. De förväntas dock insamlas i huvudsak under nästa år.
Misstankarna bakom de borttappade förskotten riktades snabbt till det nationella inkomstregistret som togs i bruk i år: nu ska alla arbetsgivare meddela sina löneuppgifter till Skatteförvaltningens elektroniska databas. Det visade sig nämligen snabbt att arbetsgivare på bred front inte lyckades få igenom sina löneanmälningar till Inkomstregistret och detta har haft en direkt negativ inverkan på kommunalskatteredovisningarna.
Problemen har visat sig vara väldigt mångfasetterade – till stor del beror de på tekniska problem med programvarorna som används i samband med löneredovisningen och dess interaktion med Inkomstregistret. Nu har det visat sig att en stor del av problemen lösts och allt fler anmälningar har gått fram.
Efter sommaren levde man ännu starkt i tron att orsaken bakom de uteblivna redovisningarna låg i anmälningsproblemen till Inkomstregistret. Men då Skatteförvaltningen i slutet av augusti presenterade sin rapport om de försvunna förskotten, visade det sig att den huvudsakliga orsaken de facto är en annan.
Nu anses den huvudsakliga förklaringen vara de förnyade skattekorten. Det som för tillfället utreds är hur mycket av 2019 års förskott redovisas i år och hur mycket på 2020 års sida i främst form av skatteåterbäringar och kvarskatter när beskattningen 2019 har slutförts.
Alla osäkerhetsfaktorer utgör oskäligt stora problem för kommunernas ekonomiplanering och -uppföljning.
Osäkerhetsfaktorerna kring kommunalskatten har blivit allt flera, men i huvudsak har de samband med skatteredovisningssystemet. Vid sidan om det inverkar även olika skattereformer direkt på den insamlade kommunalskattens storlek och dess periodisering. I år har tre stora reformer genomförts samtidigt: beskattningens flexibla verkställande, det nationella Inkomstregistret och de förnyade skattekorten. Även politiska beslut (t.ex. konkurrenskraftsavtalet) och det allmänna ekonomiska läget inverkar också på kommunalskatten.
Alla osäkerhetsfaktorer utgör oskäligt stora problem för kommunernas ekonomiplanering och -uppföljning. Skattekortsreformen inverkar alltså kraftigt på pågående års förskott, men hur det ser ut nästa år är ännu osäkert. Beskattningens flexibla verkställande medför i sin tur osäkerheter gällande kommunalskatteredovisningarnas periodisering.
Osäkerheterna har lett till att Kommunförbundet nu aktivt gått in för att förbättra prognostiserandet av kommunalskatten samt reducera dess ojämna redovisning. En tänkbar modell går ut på att man skulle redovisa kommunalskatten enligt en på förhand uppställd prognos, vilket man gör i Sverige. Redovisningen enligt prognosen skulle ske i lika stora månadsrater. Kalenderårets redovisade skatter skulle korrigeras i efterhand då man vet det verkliga skatteutfallet.
Fördelarna med en redovisning enligt prognos är många. För det första skulle prognostiseringen förbättras märkbart då man på förhand vet exakt hur mycket kommunalskatter kommer insamlas under det kommande kalenderåret. Dessutom skulle de månatliga redovisningsraterna vara lika stora, vilket skulle förbättra ekonomiplaneringen. Beskattningens flexibla verkställande skulle inte heller ställa till osäkerheter gällande den månatliga redovisningsrytmen.
Korrigeringarna i beskattningen som görs året efter redovisningsåret skulle också förbättra ekonomiplaneringen märkbart. Vid sidan om de ovannämnda fördelarna skulle också förståelsen om skatternas verkliga utveckling förbättras och felaktiga och förhastade slutsatser om dess utveckling kunde undvikas – bl.a. i onödan höjda inkomstskattesatser.
