Regeringens planer för social- och hälsovården delar kommunsektorn

Kommunerna vill att datasystemen inom social- och hälsovården samordnas och att den kommande strukturreformen inom social- och hälsovården ska beakta de regionala särdragen. Det här framgår i en enkät som Kommunförbundet har gjort bland kommunernas ledande tjänstemän och politiker.

Kommunerna är långt ifrån eniga om social- och hälsovården.  I frågor som landskapens rätt att bära upp skatt och behovet av särlösningarna för vården i Nyland är kommunerna splittrade.

Regeringsprogrammets viktigaste riktlinje i fråga om strukturreformen inom social- och hälsovården är enligt kommunerna samordningen av datasystem samt hänsyn till kommunernas regionala särdrag.  Över 90 procent av dem som deltog i enkäten anser att det är viktigt att datasystemen samordnas.

Kommunerna är också eniga om var tyngdpunkten social- och hälsovården ska ligga: 87 procent anser att det är viktigt att flytta tyngdpunkten inom social- och hälsovården till basservice och förebyggande verksamhet.

– Svaren visar tydligt att en och samma modell inte lämpar sig för alla kommuner och regioner. Det är också viktigt att tillräckliga resurser anvisas för samordningen av datasystem. I det här skedet har kommunerna inte råd med betydande självständiga ändringar i datasystemen, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.

Beakta kommunernas regionala särdrag i hela Finland

Den största vattendelaren i kommunsektorn är de riktlinjer som gäller modellen med 18 landskap, sektorsövergripande verksamhet i landskapen samt en eventuell särlösning för Nyland, huvudstadsregionen eller Helsingforsregionen i organiseringen av social- och hälsovårdstjänster.

En särlösning ansågs viktig bland 35 procent av de tillfrågade, medan 36 procent inte ansåg det vara viktigt med en särlösning. Regionalt sett har frågan understöd särskilt i landskapet Nyland, där 92 procent anser att en särlösning är viktig. En särlösning anses viktig också i kommuner med 20 001–50 000 invånare (49 procent). 44 procent av  ordförande och vice ordförande i kommunstyrelserna  stöder särlösningar.

Kommunsektorns åsikter går isär också i fråga om en eventuell landskapsskatt. Skillnaderna är tydliga i en jämförelse mellan landskapen. Totalt 43 procent av de tillfrågade understöder landskapsskatt medan 37 procent anser att en sådan skatt inte är viktig.

Starkaste stödet för landsskapsskatt finns i landskapet Österbotten (69 procent), i kommuner med färre än 5 000 invånare (53 procent) och bland ordförande och vice ordförande i fullmäktige (49 procent).

Minst stöd för landskapsskatt finna bland representanter för landskapen Päijänne-Tavastland och Mellersta Österbotten, mellanstora kommuner samt kommundirektörer, social- och hälsovårdsdirektörer och ekonomidirektörer.

Kommunerna efterlyser stöd för frivilligt framskridande

I fråga om produktionen av social- och hälsovårdstjänster anser 96 procent att det är viktigt att tjänsterna på basnivå tillhandahålls nära invånarna. Viktigt är också att organisationer inom tredje sektorn där kommunen fungerar som  bakgrundsaktör har rätt att producera social- och hälsovårdstjänster.

Totalt 66 procent anser att företag som ägs av en eller flera kommuner ska ha rätt att producera sådana tjänster.

Drygt hälften av de tillfrågade anser att lagstiftningen ska ge möjlighet till att överföra produktionsansvaret för social- och hälsovårdstjänster från landskapen till kommunerna.
Totalt 70 procent anser att de kommuner som frivilligt  framskrider med organiseringen av social- och hälsovårdstjänster ska få stöd. Å andra sidan innehöll många öppna svar ett önskemål om att först få beslut om hur social- och hälsovården ska organiseras.

– Kommunförbundet har uppmuntrat och uppmuntrar fortfarande kommunerna att fortsätta med det reformarbete som redan nu gjorts i regionerna. Med stöd av den nuvarande lagstiftningen är det möjligt att gå vidare med ett kommunbaserat system. Enkätsvaren visar att kommunerna hoppas på stöd för frivilligt utvecklingsarbete innan lagstiftningen godkänns, säger Tainio.

Så här gjordes enkäten

• Enkäten skickades per e-post till kommun- och stadsdirektörerna, social- och hälsovårdsdirektörerna, ekonomidirektörerna och kommunernas ledande förtroendevalda.
• Enkäten besvarades av 272 fastlandskommuner.
• Antalet svar var 544 och de täcker 92 procent av fastlandskommunerna.
• Fler resultat (på finska)