Rapport: Medel- och höginkomsttagare förlorar på basinkomst
Basinkomsten skulle öka lågavlönade löntagares och företagares inkomster, men beskattningen borde samtidigt skärpas i syfte att finansiera basinkomsten, meddelar Finansministeriet i ett pressmeddelande.
Lågavlönades nettoinkomster skulle förbli så gott som oförändrade om basinkomst infördes, uppskattas i en utredning som beställts av Finansministeriet.
Specialsakkunnig Heikki Viitamäki granskade i sin utredning en basinkomstmodell som skulle omfatta hela vuxenbefolkningen. Basinkomsten var tänkt att ersätta den nuvarande grundtryggheten, och den del som överstiger grundtryggheten skulle betalas som inkomstrelaterade förmåner. I övrigt skulle basinkomsten finansieras genom skärpning av löne- och företagarinkomstbeskattningen på ett sätt som varken skulle öka eller minska på den offentliga sektorns utgifter.
Det sammanlagda basinkomstbeloppet skulle enligt modellen uppgå till 37,5 miljarder euro. Nuvarande skattepliktiga förmåner skulle då ersättas till ett belopp av 18 miljarder euro.
Fattigdomen skulle minska i viss mån
Inkomstskillnaderna skulle minska i viss mån, liksom även fattigdomen.
Inkomstbeskattningen skulle skärpas för löntagare och företagare, men för de flesta skulle nettoinkomsterna förbli nästan oförändrade efter att skatterna betalats. Beskattningen av arbete skulle bli ännu mer progressiv för låg- och medelinkomsttagare.
Löntagare och företagare med låga inkomster, personer utan inkomster och personer med enbart kapitalinkomster skulle ha nytta av modellen. De flesta som skulle förlora på modellen hör till löntagare eller företagare med medelstora eller höga inkomster.
Beskattningen skulle skärpas redan för låginkomsttagare
Argumentet att modellen för basinkomst skulle göra det alltid lönsamt att arbeta eftersom basinkomsten inte minskar när arbetsinkomsterna ökar saknar grunder enligt utredningen. Även om inkomstnivån skulle stiga för löntagare och företagare med låga inkomster, skulle det inte vara lönsammare att arbeta än vad det är idag. Detta beror på att beskattningen av arbete borde skärpas redan för låginkomsttagares del för att modellen ska kunna finansieras.
I sin utredning bedömde Viitamäki endast de direkta ekonomiska konsekvenserna av basinkomsten. Det är enligt Viitamäki möjligt att modellen i och för sig kunde ha andra nyttiga egenskaper. Basinkomstmodellen kunde till exempel lindra på byråkratifällor då minimiförmånerna inte längre behöver jämkas, utan jämkningen av förmåns- och löneinkomster skulle ske i via beskattningen.
