EU vinner på bättre dialog
I Finland har vi redan firat midsommar men i Bryssel börjar sommaren först ta fart. Här rullar ännu vardagen på med olika evenemang och händelser.
De nya politiska grupperingarna installerar sig i parlamentet och den europeiska veckan för hållbar energi (EUSEW) ägde rum förra veckan. Regionkommittén håller sitt sista plenum före sommaren och Kommunförbundets verkställande direktör med delegation är på besök till Bryssel.
De senaste veckorna har varit fulla med program och det är i dessa tecken jag avslutar min tio månaders praktik vid Brysselkontoret.
EU är stort, det är komplext, ibland väldigt långsamt och fullt av förkortningar. Men EU innebär även fred, samarbete och utgör en nyckel till möjligheter som inte skulle vara lika genomförbara i ett enskilt land. Då jag reflekterar över tiden i Bryssel är det här något av de lärdomar och erfarenheter jag främst tar med mig.
Världens mest ambitiösa klimatpolitik
Ta bekämpningen av klimatförändringen som exempel. EU har den mest ambitiösa klimatpolitiken i världen och här är storlek till en fördel. Men alla administrativa nivåer måste samverka för att man ska komma framåt i utvecklingen. Utan det ambitiösa arbete som kommunerna gör i klimatarbetet skulle kommissionens och medlemsländernas arbete bara bli visioner och tomma ord.
Moderatorn för ett av EUSEW-veckans evenemang var förvånad över att deltagarna inte ansåg lokala regelverk fungera som drivkraft för övergången till energikällor med låga koldioxidutsläpp. Morot från EU-nivån uppfattades vara mer effektivt, trots att det är på lokal nivå som besluten implementeras och har en konkret inverkan på medborgarnas vardag. Man har upplevt att nationell lagstiftning sätter käppar i hjulen för lokala lösningar. Hela kedjan bör fungera och nivåerna bör samarbeta med varandra, vilket inte alltid verkar vara så lätt i praktiken.
Dialog och bättre kommunikation
Bättre kommunikation och att öppna upp till medborgardialog har varit ett ofta återkommande ämne under dessa tio månader. EU-valet i maj var säkert en bidragande faktor men Junckers kommission har också arbetat aktivt för att föra EU närmare sina medborgare.
Brexit fungerar som ett exempel där kommunikationen kring EU-ärenden misslyckats. Man må tycka vad man vill om EU och EU-medlemskapet men bristfällig kommunikation leder till att medlemskapets fördelar lätt faller i skymundan. Många fördelar innebär aspekter som medborgaren tar för givet i sin vardag. Nyheter om misslyckanden och omstridda aspekter säljer bättre. Människan har dessutom en tendens att förhålla sig kritiskt till något som man inte känner till så bra.
Konkreta exempel i stället för jargong
Istället för att följa Brysseljargongen med förkortningar och exempel om EU som ett stort block behövs lokala exempel på EU-arbetet. En aktiv roll bland kommunerna och regionerna är önskvärd inom den formen av kommunikation. På kommissionärs nivå uppmuntrar man även kommuner att ta kontakt för att dela med sig av sina framgångshistorier. Kommunikationen går åt två håll.
Det stora EU-maskineriet fungerar bäst då alla nivåer kommunicerar med varandra och funderar på hur informationen framförs. Information i sig är det ingen brist på inom EU men hur lättförståelig den är för alla är en annan sak. Bättre kommunikation är inget nytt budskap men något vi alla tåls att bli påminda om och kan bidra till.
Genom dessa erfarenheter vill jag passa på att tacka mina kollegor för att i många fall gjort EU:s vardag mera lättförståelig för mig. Nu åker jag hem till Finland många praktiska EU-exempel rikare och ska se till att hålla dem i minnet då EU-diskussioner blir aktuella i framtiden.
