Norge vill bromsa urbaniseringen
Kommunerna i Norge har en stark autonomi, men de är många och små.
— I motsats till Sverige bor vi norrmän överallt i landet, men vi ser samma tendens som i övriga världen. Folk från landsbygden flyttar till städerna och det blir ont om arbetskraft särskilt på landsbygden, säger Gunn Marit Helgesen, ordförande för KS, kommunorganisationen i Norge.
Jag möter Gunn Marit Helgesen på hennes arbetsrum i översta åttonde våningen i Kommunernas hus i Oslo. Hon har liksom sin kollega i Sverige ett eget rum med en fantastisk utsikt. Hon ser rak ut mot Kungens slott och Slottsparken.
Helgesen är en aktiv styrelseordförande också internationellt och i likhet med SKL:s ordförande Lena Micko har hon heller aldrig personligen träffat sin kollega Sirpa Paatero i Finland.
Kommunförbundets Sirpa Paatero, ställde en egen fråga till sin kollega i KS.
— Fylkena kommer att bli samhällets starka utvecklare. De får nya uppgifter och blir dynamiska organisationer som jobbar med näringsliv och universitet. Vi kommer att se en spännande utveckling.
Inom KS har det funnits spänningar mellan de stora och små medlemskommunerna. Det fanns en tid då stora städer ville ut ur KS.
— Vi har intensifierat våra medlemskontakter och arbetar numera närmare medlemmarna i egna nätverk för städer och fylken. KS satsar stenhårt på digitaliseringen. Vi vill vara först med att skapa digitala plattformar.
Trump, Brexit och fake news
Helgesen säger att kommuner och fylken går mot ett mycket mera involverande arbetssätt. Hur väl man lyckas axla den nya aktiva rollen blir avgörande för lokaldemokratin.
— Det som sker i kölvattnet efter Trump, Brexit och debatten om fake news återspeglar sig i lokaldemokratin. Man misstror och ifrågasätter etablissemanget och våra institutioner. Det är farligt. Därför måste vi bygga upp en stark lokal tillit. Invånarna ska kunna lita på sina kommunalpolitiker och sina institutioner.
Framtidens förtroendevalda kommer att arbeta i ett politiskt landskap med olika pop up-rörelser som driver ett specifikt särintresse. De etablerade partierna kommer att ha utmanare som till exempel ”bompenger-partiet”, partiet som motsätter sig vägskatt.
— Vi har blivit bortskämda med en god ekonomi och det visar sig nu i form av pop up-partier.
En röst både nationellt och i Europa
Hur kommer KS att se ut år 2030? Helgesen berättar att organisationen påbörjat ett stort strategiarbete där man tittar fem år framåt. Det är helt avgörande för KS att alla kommuner och fylken fortsättningsvis är medlemmar.
— KS måste kunna tala med en röst både nationellt och internationellt i Europa. Men eftersom kommunerna och fylkena förändras – de blir färre och större — kommer också KS att förändras.
Kommunfältets framtid i Norden
I en artikelserie om kommunfältets framtid intervjuar Kristina Wikberg ledarna för de nordiska kommunförbunden. Intervjuerna är ett resultat av Kommunförbundets nordiska utbytesprogram som hon deltar i hösten 2018 och våren 2019.
De organisationer som medverkar är Finlands Kommunförbund, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Norges kommunorganisation KS, Kommunernes Landsforening (KL) i Danmark och Islands Kommunförbund.
Om Gunn Marit Helgesen
Helgesen är ingenjör i kemi och arbetade med forskning och utveckling i Telemark innan hon kastades in i politiken. Kommer från Porsgrunn, en stad med ca 35 000 invånare.
Representerar Höyre, som är systerparti till Samlingspartiet i Finland. Har varit aktivt med i Telemark fylke och är sedan 2012 ordförande för KS.
