En kommunal miljard på sysselsättning
Kommunerna satsar en miljard euro per år i sysselsättning. Det betyder att kommunerna satsar lika mycket på sysselsättningen som staten gör, konstaterar Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.
Kommunerna främjar sysselsättningen också med hjälp av yrkesutbildning och integration samt genom att investera i infrastruktur som stödjer företagsverksamhet.
År 2017 använde kommunerna cirka 400 miljoner euro på sysselsättning och uppskattningsvis över 200 miljoner euro på näringspolitik. Utöver det utgör kommunernas andel av arbetsmarknadsstödet drygt 400 miljoner euro, vilket innebär att kommunernas sammanlagda satsning på sysselsättningen uppgår till en miljard euro.
Uppgifterna framgår av en enkät som Kommunförbundet lät göra för att kartlägga kommunernas satsningar på sysselsättningen.
Jämfört med den enkät som utfördes för fem år sedan har beloppet ökat med 240 miljoner euro, vilket främst beror på kommunernas betalningsandel av arbetsmarknadsstödet.
Enkäten skickades ut i februari till 121 personer i kommunerna som ansvarar för sysselsättningsfrågor. Svarsprocenten var 63, och svaren representerade cirka 3,2 miljoner invånare.
Större kostnader i stora städer
Enkäten visade att kostnaderna för sysselsättningen per invånare är störst i städer med fler än 55 000 invånare och minst i städer med färre än 10 000 invånare. Större städer betalar också relativt sett en större andel av arbetsmarknadsstödet som delfinansieras av kommunerna.
– De största städerna satsar mest på sysselsättningen per invånare, men de erbjuder också sådana sysselsättningsfrämjande tjänster som inte påverkar kostnaderna för arbetsmarknadsstödet. Sådana tjänster är till exempel hälso- och sjukvårdstjänster, berättar utvecklingschef Erja Lindberg.
– Mest pengar använder kommunerna helt tydligt för organisering av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och för lönesubventioner. Det sammanlagda antalet årsverken för kommunernas sysselsättningsarbete är uppskattningsvis cirka 2 500 på riksnivå.
Kommunernas roll bör stärkas
Enligt Kommunförbundet kommer överföringen av arbetskraftsförvaltningens resurser och behörigheter till kommunerna att på ett avsevärt sätt förbättra sysselsättningen och förenkla systemet.
Det viktiga är att samla ihop alla sektorsövergripande samarbetsmodeller och befogenheter i samma händer på kommunnivå. En särskilt betydande roll har i fortsättningen den kommunstyrda sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen (TYP) som varje kommun ska höra till.
Utöver TYP har Navigatorn som riktar sig till ungdomar en betydande roll, likaså verkstäder, kompetenscentren för invandrare samt de sektorsövergripande samordningsnätverken för sysselsättning av partiellt arbetsföra.
– Vi gläder oss över att det nya regeringsprogrammet stärker kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster. I fortsättningen kan organiseringen och genomförandet av sysselsättningstjänster ges som uppgift tll en eller flera kommuner genom avtal, och verkställandet stöds vid behov av speciallagstiftning, säger Reina.
