För oss svenskspråkiga vandabor är ett fungerande samarbete på svenska mellan kommunerna av stor vikt. Fastän det bor nästan 6000 svenskspråkiga i Vanda utgör vi endast cirka 2,7 procent av stadens befolkning. Vi finns här, men är väldigt utspridda och syns väldigt lite. Staden har ett tvåspråkighetsprogram som finns till pappers men inte märks i praktiken.

Vi har ett svenskt gymnasium och vi är väldigt glada för att skolan har kunnat bredda kursutbudet i och med dagens teknik och samarbetet med de övriga kommunera i huvudstadsregionen. Som elev i Helsinge Gymnasium kan man delta virtuellt i kurser som ordnas i andra svenska skolor i regionen.

Bibliotekstjänsterna fungerar också bra över kommungränserna. På så sätt har alla tillgång till ett bredare utbud av svenska böcker.

Då det gäller specialsjukvården har vi ju ett fungerande samarbete kommunerna emellan genom HNS. Så vitt jag förstått rätt, kan man bli bemött där på svenska, vilket inte är fallet om man anlitar den kommunala sjuk- och hälsovården i Vanda.

Kommunförbundets svenska team arrangerar en träff för svenskspråkiga politiker i huvudstadsregionen den 7.5 kl. 16-19. Bekanta dig med inbjudan och programmet för Tillsammans 2019 på Kommunförbundets webb:
www.kommunforbundet.fi/tillsammans

Under pågående förtroendemanna period har vi funderat på olika alternativ och koncept för att kunna införa svenskpråkiga daghem på områden där invånarantalet växer mycket, som t.ex. Aviapolisområdet som gränsar till Helsingfors. Här kunde man också gärna samarbeta över kommungränserna för att få ihop ett tillräckligt antal barn och fungerande grupper.

Inflyttningen till huvudstadsområdet ökar i snabb takt, speciellt i Vanda. Det betyder också att vi har allt fler invånare vars modersmål är något annat än finska eller svenska. För att invandrare framgångsrikt skall kunna integreras i samhället kräver det att de lär sej något av nationalspråken. Här kommer tyvärr svenskan i kläm. Vi borde göra det möjligt för invandrare att integreras på svenska också i huvudstadsregionen, inte endast i Österbotten. Integration på svenska kräver svenskspråkiga sakkunniga resurser vilket inte växer på träd. På dethär området kunde kommunerna införa ett bättre samarbete. Då de svenskspråkigas andel av invånarna ökar, har vi i längden bättre förutsättningar att utveckla och förbättra den svenskspråkiga kommunala servicen i huvudstadsregionen.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *