Nytt val, nytt EU?
Valivern håller på att sprida sig i Bryssel liksom i medlemsländerna. Trots det fortsätter arbetet i parlamentet och på de olika EU-institutionerna i stort sett som vanligt. Men det går inte att frånse att det börjar bli bråttom att ro i land alla lagpaket innan valperioden tar slut. Beslut som nu tas upp i plenum kan komma att prägla politiken många år framåt.
Det här kan vara en orsak till att Rumänien, EU-ordförandeland fram till juli, under senaste plenum pressades att tvinga fram vilka frågor de vill prioritera under sin korta tid vid rodret. Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd roterar nämligen mellan EU:s medlemsländer var sjätte månad.
Men precis som Rumänien påpekade i sitt svarstal i plenum, är EU-ordförandelandet inte en enväldig härskare utan snarare en facilitator för förhandlingarna inom EU. Dessutom fungerar ordförandelandet i en konstellation med tre medlemsländer, en trio, som tillsammans lägger upp ett långsiktigt program för sin 18-månadersperiod.
Den nuvarande trion består av det rumänska (våren 2019), det finska (hösten 2019) och det kroatiska ordförandeskapet (våren 2020). Rumänien har alltså en viktig roll, men landet bestämmer inte ensamt agendan eller takten. Under Rumäniens ordförandeskap infaller åtminstone två större händelser: vi har med säkerhet ett europarlamentsval i maj och brexit med mindre säkerhet i mars.
I skrivande stund är det nämligen fortfarande oklart om europarlamentsvalet går av stapeln i 28 eller i 27 medlemsländer. Det här beror på att det tycks råda stor oenighet i Storbritannien om vad som är nästa steg. Vill Storbritannien bli kvar i EU, lämna EU eller kanske skjuta upp utträdet för att få mer förhandlingstid? Nästa uppdatering torde komma i dagarna så vi väntar med spänning.
Som en nordisk kollega uttryckte det: det är svårt att jobba mot ett gemensamt mål om några spelar basket medan resten spelar handboll.
På tal om europarlamentsvalet. I det här skedet är det fortfarande omöjligt att säga vilket tema som präglar valet denna gång. Kanske sammahållningspolitiska frågor, framtids-, klimat-, eller invandringsfrågor?
Ungdomarna i Belgien har gjort ett starkt ställningstagande för att detta europarlamentsval uttryckligen bör handla om klimatet. En proteströrelse som började i den flamländska delen av Belgien har spridit sig över hela landet och även till andra delar av Europa och Finland.
Jag intervjuade några av ungdomarna under senaste demonstration i centrum av Bryssel och för dem är det klart att europarlamentsvalet bör vara ett klimatval och samtidigt ett framtidsval. För ungdomarna går dessa två frågor hand i hand, och de är rejält besvikna på att de vuxna inte verkar ha insett detta.
Med tanke på både nationella val och EU-valet är extremhögerns frammarsch ytterligare en utmaning. De ser ut att vinna allt mer terräng även i EU-länder såsom Tyskland och Spanien där det av historiska skäl tidigare inte ansetts möjligt. Samtidigt har vi också mindre organiserade proteströrelser såsom gula västarna i Frankrike som funderar på att organisera sig inför europarlamentsvalet. Större oenighet bland och inom medlemsländerna gör beslutsfattandet i Europarådet svårt trots samförstånd i parlamentet.
Det här leder till en viktig tankeställare. Om Europa i och med högermarschen och en allt mer nationalistisk politik splittras kring allt fler linjer också i europarlamentet, hur jobbar vi då för att säkra att våra EU-medel går till ett framgångsrikt EU för oss alla? Som en nordisk kollega uttryckte det: det är svårt att jobba mot ett gemensamt mål om några spelar basket medan resten spelar handboll.
Koppling till riksdagsvalet?
Svenska nyhetssajten Europaportalen kritiserar EU-parlamentet för att utgå från att resultatet i nationella val skulle kunna förutspå hur det går i Europarlamentsvalet. Det stämmer ändå inte anser forskare som sajten intervjuat. Undersökningar visar att väljarna motiveras av olika saker i olika val. En undersökning visar på likande resultat i Finland när det gäller kommunalvalet och riksdagsvalet. Läs mer i intervjun med vår kollega Rosanna Blomster som forskade i om delaktighet i demokratiska processer.
Första prognosen: Extremhögern går fram i EU-valet
Forskare: Därför röstar väljarna olika i EU-valet och riksdagsvalet
Relaterade artiklar
