Svenska nu föreslår mera svenskundervisning i högstadiet
Svenska nu föreslår att reformen av B1-svenskan slutförs i finska skolor. I praktiken betyder det två extra årsveckotimmar svenskundervisning.
Nätverket Svenska nu presenterade sitt förslag gällande svenskundervisningen på onsdagen i Helsingfors.
Förslaget till partierna inför riksdagsvalet är att lägga till två årsveckotimmar svenskundervisning i timfördelningen för årskurs 7-9. Detta skulle kosta 16 miljoner euro per år.
– Vi vill slutföra reformen av B1-svenskan. Vi föreslår att nästa regering satsar på B1-svenskan i högstadiet, säger Svenska nu:s projektchef Mikael Hiltunen.
Hösten 2016 tidigarelades svenskundervisningen till årskurs sex. På basis av kommunernas feedback bedömer Svenska nu att reformen varit framgångsrik.
Tidigareläggningen innebar dock ingen ökning i antalet årsveckotimmar i grundskolan, vilket ledde till att undervisningen i svenska i årskurserna 7-9 gick miste om två årsveckotimmar.
– Vissa kommuner har kompenserat årskurserna 7-9 med mera svenskundervisning, men så är inte fallet i alla kommuner. Till exempel i Björneborg, som nu ändrat timfördelningen, betyder det att de fyra årsveckotimmarna fördelas så att eleverna inte alls undervisas i svenska i nionde klass. säger Hiltunen.
Vad vill du säga till de kommuner som inte kompenserat för svenskan?
– Andra kommuner borde ta efter Esbos och Helsingfors exempel med att frivilligt erbjuda språkundervisningen. Att kunna söka pengar av Undervisnings- och kulturministeriet för extra kurser kunde vara en lösning för att finansiera det, säger Hiltunen.
Antalet årsveckotimmar undervisning i svenska i grundskolan har minskat genom åren. På 40 år har timresurserna halverats från 12 till 6 timmar.
Esbo har lagt in extra svenska
Esbo är ett exempel på en kommun som frivilligt lagt till extra undervisning i svenska på högstadiet. Seija Westerholm är vice ordförande för Svensklärarna i Finland och jobbar som lärare i Esbo.
Hon säger att två timmar i lågstadiet är en bra idé och att reformen redan gett resultat.
– Situationen i de finska skolorna varierar. I huvudstadsregionen har de kompenserat för tidigareläggningen, men de flesta har ett system med ett minskat antal timmar, säger hon.
Före detta statsminister Paavo Lipponen är ordförande för Svenska nu nätverkets delegation och han betonar att det handlar om nationell identitet.
– Med tanke på kommande regerings politik, så handlar det om att öka kompetensen hos eleverna, säger Lipponen.
Han säger att svenskundervisningen ger bättre möjligheter gällande fortsatta studier och på arbetsmarknaden.
– Två av mina döttrar har examen i Sverige. Det är ett bra alternativ för ungdomar att välja svenska i studentexamen. Svenskan behövs absolut på nionde klassen då elevernas gör val om sin framtid.
