Manual för kampen mot korruption - nu ute på svenska

Daghemsföreståndaren får ett samtal av en släkting som undrar om det finns en ledig plats för det egna barnet. Svaret är först nej, andra barn har också backats, men plötsligt dyker en ledig plats upp. Om så sker är det korruption, skriver Kommunförbundets jurister i en färsk manual.

För några veckor sedan blev den klar, Kommunförbundets tjugo sidor tjocka manual Korruption och etik i kommunen.

– Tyngdpunkten ligger inte på vad som är brottsligt utan vi har tagit upp mängder av exempel på korruption som inte direkt strider mot lagen, men som ändå är etiskt klandervärt. Det handlar om små saker som till exempel att ledningen för en skola eller ett daghem låter vänners och släktingars barn ha förtur i kön, säger Arto Sulonen som är förbundets juridiska direktör

Juristen Saija Haapalehto som redigerat manualen påpekar att mycket av korruption i kommuner sker i tysthet, inom olika slags bästa-brodernätverk.

Finland brukar vara bäst i klassen när förekomsten av korruption mäts. Men i Transparency Internationals mätning för 2017 hade Finland fallit till delad tredje plats med Norge och Schweiz, berättar Haapalehto.

Orsaken till Finlands fall var processerna mot den högsta polisledningen och mot riksåklagaren Matti Nissinen.

Att Finland placerar sig bra betyder inte att vi skulle vara fria från korruption, understryker Arto Sulonen.

– Jag har arbetat inom stats- och kommunförvaltning i 35 år och aldrig personligen mött mutor i mitt arbetsliv. Av det kan man dra slutsatsen att mutor är mycket sällsynta i Finland. Däremot finns det gott om exempel på dåligt ledarskap, på strukturell korruption. Fall där beslut kanske nog följer lagens bokstav, men som för en utomstående ser mycket illa ut.

Trots många omskrivna fall de senaste åren tror Arto Sulonen att missbruk och bästa broder-nätverken har minskat.

– Av publiciteten kunde man dra slutsatsen att problemet är växande. Men jag tror att det är tvärtom. När ett fall får stor uppmärksamhet avslöjas automatiskt andra motsvarande fall. Det ser illa ut, men betyder att missbruket minskar.

Sulonen säger att problemet är större i mindre kommuner.

– I små kommuner är kretsarna som fattar besluten automatiskt mindre. Man kan komma överens om saker utan att sådant som inte tål dagsljus läcker ut. I stora städer som Helsingfors och Esbo finns interna kontrollmekanismer som gör att missbruk upptäcks. Det går inte heller att göra saker i hemlighet i en stor stad, det mesta läcker ut, förr eller senare.

Visselblåsare utan skydd

Saija Haapalehto påminner om att Finland inte har någon speciallagstiftning för den som gör anmälan om misstänkt korruption. I övriga nordiska länder åtnjuter den som slår larm, en så kallad visselblåsare, ett specialskydd.

– I Finland finns inget sådant skydd. Det är offentlighetslagen som gäller så namnet på anmälaren kan ges ut. Alla förstår att offentligheten höjer tröskeln för att agera. Rädslan finns att själv råka illa ut. Därför borde man få göra det anonymt, anser Saija Haapalehto.
Arto Sulonen berättar att en förbättring är på väg.

– EU-projektet mot grå ekonomi förutsätter att de som anmäler missbruk av EU-medel eller andra förbrytelser mot EU-regler ska ha anonymitetsskydd. En sådan lag måste alltså stiftas i Finland och vi på Kommunförbundet anser det vara helt ohållbart om lagen bara gäller brott mot EU-regler. Samma princip om anonymitet måste gälla också för avslöjanden av missbruk i stat och kommun som står medborgarna betydligt närmare.

Få fall i Helsingfors

På Helsingfors stad är ledande stadsombudsman Päivi Kuusjärvi nöjd med Kommunförbundets manual. Hon leder avdelningen på stadens rättstjänst som driver olika slag av brottmål där staden är inblandad.

– Kommunförbundets broschyr understryker att förvaltningen måste följa etiska principer också då man följer lagens bokstav. Det är viktigt. I Helsingfors har vi insett problemet och från förr gjort upp direktiv för hur man undviker korruption. Vi har också utvecklat mekanismer för intern kontroll. Men jag välkomnar en broschyr som samlar regler och normer inom två pärmar.

För Päivi Kuusjärvi är korruption ingen daglig företeelse.

– Det som sysselsätter oss är rättsfall som gäller skadegörelse, stöld och bedrägeri. Korruption möter vi kanske bara i ett större fall om året. Men ibland kan fallen vara verkligt stora som i det kommande målet om de stulna datorerna på utbildningsverket. Där var flera personer inblandade, bedrägeriet pågick i tio år och den ekonomiska skadan steg till nio miljoner euro.

Kuusjärvi understryker att man inte ska dra fel slutsatser av fallet på utbildningsverket.

– Det är ett mycket beklagligt fall, men åtminstone i Helsingfors är riskhanteringen och den interna kontrollen så utvecklad att det är otänkbart att liknande missbruk skulle förekomma i någon större skala.

Bristen på anonymitetsskydd för visselblåsare tycks inte skrämma dem som misstänker missbruk i Helsingfors, vittnar Kuusjärvi.

– På staden har vi alltid fått in många anonyma tips. Det kan handla om telefonsamtal eller anonyma brev. Nu för tiden kommer allt mer in elektroniskt. Tipsen är förstås av olika slag, en del är helt ogrundade och ger inte upphov till åtgärder, men ganska många har varit sådana som lett till utredning av myndigheterna, polis och åklagare har kopplats in.

Aktuella mutfall

Helsingfors. En chef vid stadens utbildningsverk misstänks ha beställt datorer för nio miljoner euro som aldrig levererats till skolor utan i stället sålts vidare för egen vinning. Åtalsprövning pågår.

Kittilä. 27 medlemmar av kommunfullmäktige står åtalade för grovt tjänstebrott och miljöbrott för oegentligheter i bygget av skidcentret och olaglig uppsägning av kommundirektören.

Vanda. Tidigare stadsdirektör Jukka Peltomäki dömdes 2017 till två och ett halvt års fängelse för grovt tagande av muta och till att betala ersättning på 187 000 euro. Peltomäki hade tagit emot förmåner av en arkitektbyrå som byggde offentliga byggnader i Vanda. Han har överklagat domen.

Helsingfors. Tidigare chefen för narkotikapolisen Jari Aarnio dömdes till tio års fängelse för grovt narkotikabrott och tre års fängelse för andra brott. Aarnio överklagade domen. I väntan på hovrättens beslut behandlas nya åtal mot Aarnio och den högsta polisledningen i tingsrätten.

Esbo. Fem direktörer från idrotts- och friluftsverket reste 2016 för att studera vinterförvaring av småbåtar och ishallsbyggen i flera våningar i Toronto samma vecka som World Cup i ishockey avgjordes. 15 000 euro kostade resan, men direktörerna uppges ha betalar matchbiljetterna ur egen ficka.

Esbo. En tjänsteman dömdes 2015 för tagande av muta och tjänstebrott för oegentligheter i anslutning till Finnå småbåtshamn.

Slovenien. Tidigare statsminister Janez Jansa dömdes 2014 till två års fängelse för att ha tagit muta av finländska pansarfordonstillverkaren Patria. I en motsvarande rättegång i Finland friades Patrias direktörer som stod åtalade för givande av muta.

Tidigare fall

• 2000-talet. Valfinansieringsskandalen. Efter riksdagsvalet 2007 avslöjades att ett nätverk av framstående företagsledare betalat furstliga valbidrag till utvalda kandidater från olika partier. Avslöjandet ledde till att lagen om valfinansiering skrevs om.
• 1990-talet. Riksrätt. Handels- och industriminister Kauko Juhantalo (C) kopplade ihop statsstöd till krisföretaget Tampella med en sanering av sina egna överskuldsatta företag. Juhantalo dömdes till villkorligt fängelse och avsattes från riksdagen.
• 1980-talet. Metrobygget i Helsingfors. Projektet var från början genomkorrumperat. Byggbolagets vd Unto Valtanen dömdes till ovillkorligt fängelsestraff för tagande av muta.
• 1970-talet. Salorahärvan. När Salora i samråd med staten byggde bildrörsfabrik i Imatra fick alla berörda ministrar i gåva en färg-tv och en stereoanläggning. Försvarsminister Kristian Gestrin (SFP) försvarade sig med att han förde förpackningarna oöppnade upp på vinden.

Text: Staffan Bruun
Foto: Henri Salonen