Rytmstörningar i de ekonomiska prognoserna – Kan vi lita på dem?
Det blir allt svårare att göra ekonomiska prognoser. Det gäller inte enbart prognoser för den kommunala ekonomin utan även nationella, europeiska och globala prognoser. Svårigheten konkretiseras bland annat då man granskar hur olika prognosinstitut uppskattat utvecklingen av Finlands BNP för innevarande år. Då man jämför de senaste prognoserna med motsvarande uppgifter från våren 2017 har den uppskattade utvecklingen i snitt nästan fördubblats.
Finland är en exportberoende ekonomi och större fluktuationer i omvärlden drabbar den nationella ekonomin förhållandevis snabbt. Osäkerheten i omvärlden sätter sin prägel på prognoserna. Ur ett internationellt perspektiv utgör den hårda protektionistiska linjen i USA ett stort frågetecken för utsikterna i den globala ekonomin.
På europeisk nivå finns det också några stora frågetecken. Speciellt Italiens skuldsättning är allvarlig. Högt uppsatta ekonomer varnar till och med för en ny skuldkris ifall läget förvärras. En situation där den tredje största nationella ekonomin i euro-området går in i en skuldkris skulle vara ödesdiger – speciellt om den sprids till övriga länder i Europa.
De internationella faktorerna kan vi inte påverka och det är överlag väldigt svårt att förutse deras utveckling. De ekonomiska verkningarna av våra egna nationella beslut och strukturerna borde vi i varje fall kunna förutse bättre. Men även detta har visat sig vara svårt.
De totala ekonomiska effekterna av vård- och landskapsreformen och valfriheten verkar ingen med säkerhet kunna uppskatta. Det samma kan man säga om konkurrenskraftsavtalet. De negativa verkningarna av avtalet på kommunernas ekonomi har väckt ett stort missnöje i kommunerna. Den senaste ”smällen” berör intäkterna av pågående års kommunalskatter som kommer att bli betydligt mindre än vad man i våras uppskattade.
Det försämrade utfallet av kommunalskatterna stod klart redan i juni då förhandsstatistiken om skatteåret 2017 publicerades. Där framkom det att personkundernas skatteåterbäringar kommer att vara exceptionellt stora. Kommunernas andel av skatteåterbäringarna kommer att öka med hela 250 miljoner euro jämfört med föregående år. Samtidigt kommer den debiterade kommunalskatten att minska.
En felbedömning av effekterna av konkurrenskraftsavtalet ser ut att att i viss mån vara en bakomliggande orsak till den minskade kommunalskatten. I tabellen nedan finns en jämförelse mellan skatteåren 2016 och 2017 för dessa två poster i en del tvåspråkiga kommuner.
Under höstens lopp har det också stått klart att det förekommer en ”rytmstörning” i kommunalskatten som i sin tur ytterligare minskar intäkterna från kommunalskatten i år.
Fenomenet beror på skatteredovisningssystemet där redan redovisade kommunalskatter korrigeras i förhållande till kapitalinkomstskatterna. Korrigeringarna görs i slutet av året på basis av de slutliga beskattningsuppgifterna.
Den sammanslagna effekten av rytmstörningen och skatteåterbäringarna är den huvudsakliga orsaken till att kommunalskatteintäkterna för hela landet sjunker med nästan en procent i år. Nästa år förväntas intäkterna öka igen med närmare sex procent, vilket är en märkbar ökning.
Även kvarskatterna bidrar till den kraftiga ökningen. Då beskattningen nästa år börjar verkställas flexibelt insamlas kvarskatterna från skatteåret 2018 i huvudsak under kalenderåret 2019. Sänkningen av arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för arbetstagarna och det förbättrade sysselsättningsläget höjer i sin tur också på kommunalskatten nästa år.
Rytmstörningen i kommunalskatten väcker mycket i frågor i kommunerna. Hur är det möjligt att skatterna sjunker fastän sysselsättningen ökar? Hur kan man göra skatteprognoserna mera förutsägbara? En förnyelse av skatteredovisningssystemet kunde åtminstone delvis lösa dessa problem. Likaså kunde ett flexibelt verkställande av beskattningen och en så kallad realtidsbeskattning minska på skatterättelserna och bidra till en mera stabil utveckling av kommunalskatten.
Fastän ekonomiska prognoser är väldigt svåra att göra är en sak i varje fall säker. Inget prognosinstitut har den kända kristallkulan till sitt förfogande och prognoserna görs på basis av den information om omvärlden som finns tillgänglig. Det samma gäller för Kommunförbundets skatteprognoser. Finns det sätt att göra prognoserna mera förutsägbara lönar det sig absolut att satsa på det – det är tillräckligt utmanande ändå.
